Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Per</strong> <strong>Flensburg</strong>: <strong><strong>Per</strong>sonlig</strong> <strong>databehandling</strong><br />
skap är däremot ett betydligt besvärligare begrepp. Resonemanget mynnar emellertid<br />
ut i att det finns kunskap som inte går att explicit uttrycka s k tyst kunskap. Därnäst<br />
inför jag en grundläggande distinktion mellan datasystem och informationssystem,<br />
nämligen att informationssystem inkluderar användning av datasystem.<br />
Detta leder till en diskussion av systemutvecklingsbegreppet och till en formulering<br />
av grundläggande föreställningar, som ligger bakom en utredningsmodell.<br />
Dessa appliceras därefter på SIS/RAS-modellen. SIS/RAS står för Svensk Industri-<br />
Standard/ Riktlinjer för Administrativ Systemutveckling. Den viktigaste kritiken är<br />
att verkligheten ses som neutral och möjlig att beskriva på ett enhetligt sätt i expertspråk.<br />
Människan ses som en mekanism för att utföra specialiserade arbetsuppgifter.<br />
Som konsekvens av kritiken kommer frågan om maximalt användarinflytande, det<br />
som jag senare kommer att kalla personlig <strong>databehandling</strong>, men på detta stadium<br />
kallar interaktiv systemutveckling. Det leder till en diskussion om förhållandet mellan<br />
arbete och datasystem. Jag hävdar att det finns skäl att tro att interaktiv systemutveckling<br />
kommer att få positiva effekter arbete och arbetstillfredsställelse. Sedan<br />
ger jag en övergripande problemformulering. Bl a konstaterar jag att två olika ansatser<br />
är att föredra, en där jag observerar uppkomna effekter och en där jag aktivt deltar<br />
i och försöker introducera personlig <strong>databehandling</strong> i olika organisationer. Båda<br />
undersökningarna utgår från användaren och är på individnivå.<br />
I kapitel tre diskuterar jag lämplig metodik. I denna redovisning baserar jag mig i<br />
stor utsträckning på Törnebohm (1983) och Heidegger (1981). Eftersom mitt område,<br />
"<strong><strong>Per</strong>sonlig</strong> <strong>databehandling</strong>" är så pass nytt finns ingen tidigare forskning att direkt<br />
bygga på. Därför väljer jag en explorativ ansats och strävar efter bredd och översikt<br />
snarare än djup och avgränsning. Jag har tagit upp en mängd problem, men inte i<br />
djup och detalj penetrerat något av dem. Därmed inte sagt att djup och detalj i ett<br />
senare skede inte är nödvändigt. Semistrukturerade intervjuer föreslås för observation<br />
av effekterna och en undervisningsbaserad ansats föreslås för det aktiva deltagandet.<br />
Kapitlet av slutas med att jag i tesform sammanfattar mitt problem och dess<br />
bakgrund.<br />
I kapitel fyra redovisar jag resultatet från mina fallstudier. Nitton intervjuer från<br />
tretton olika företag redovisas. Detta är en relativt detaljerad redogörelse och den<br />
baserar sig på arbetsrapporter jag tidigare skrivit. I den sammanfattas en del av det<br />
empiriska material som ligger till grund för större delen av de hypoteser jag formulerar<br />
i sjätte kapitlet.<br />
I det femte kapitlet gör jag på samma sätt en redovisning av mitt deltagande i och<br />
initiering av personlig <strong>databehandling</strong>. Sammanlagt omtalas åtta fall, från lika många<br />
företag (skilda från de tidigare) men fyra av dem är summariskt redovisade medan ett<br />
av dem är mycket detaljerat redovisat. Jag försöker här beskriva den process som<br />
ledde till de resultat jag presenterar i nästa kapitel.<br />
I sjätte kapitlet redovisar jag resultat på tre olika nivåer, som jag hämtat från Törnebohm.<br />
Den första nivån är hypoteser. Eftersom mina undersökningar är explorativa<br />
8
Change language