Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

More documents

Recommendations

Info

Per Flensburg: Personlig databehandling Vid traditonell systemutveckling (t ex om SIS/RAS tillämpas) är syftet att skapa ett styr- och kontrollsystem (Se kap 2). Meningen är att datasystemets användare ska utföra sitt arbete på ett i förväg bestämt och fastlagt sätt. Detta gäller både det manuella arbetet i direkt anslutning till datasystemet (t ex inmatning av data) och själva verksamheten. Planeringen av det arbete systemet kan utföra görs vid systemutvecklingen. Detta inkluderar även ändringar av vissa parametrar o dyl. Användarna och datasystemet betraktas gärna som ett samverkande system och användarna ses ofta "as components attached to the system". På så sätt betraktas användarna som betjänter till datasystemet (operatörer) med uppgift att göra de arbetsuppgifter, man inte lyckats datorisera. De negativa effekterna av detta tillvägagångssätt har länge påpekats av forskare med mera organisationsteoretisk inriktning (Bjørn-Andersen 1975, 1976, Høyer 1974, Hedberg & Jönsson 1976, Borum 1976 m fl). De datasystem som skapas i detta fall kallar jag rutindatasystem (det samma som basdatasystem enligt Brandinger & Norrby 1980). "Fall av" Syfte Kontrollera Stödja Kommunikation IRM Beslutsstödssystem 180 Arbete Rutindatasystem Human Scale Information Systems Fig 6.5 Olika dimensioner hos datasystem Om kontrollsyftet bibehålls men datasystem istället betraktas som specialfall av kommunikation, blir förhållandet inte fullt så uppenbart som förra fallet. Det finns något som kallas IRM (Informations Resource Management, Svensson 1983, Swende 1980) och som innebär att information betraktas som en resurs och följaktligen är förknippat med kostnader och intäkter. Det behövs således planering och kontroll över tillgången på information och därmed också kommunikationen. Det kan innebära att det till en befattning knyts en viss informationsprofil. På så sätt sker genom ett kontrollerat informationsurval en styrning och kontroll av de som använder datasystemet. Detta har varit känt länge, redan H A Simon tog upp det (Simon, 1957). Goldkuhl och Lyytinen (1983) har visat hur man kan skapa ur användarsynpunkt dåliga datasystem genom att anlägga ett felaktigt kommunikationsperspektiv. Men om de som använder datasystem även får inflytande över dess information, vilket förordas av Swende (ibid), kan man uppnå stora fördelar med IRM. Om istället syftet är stödjande men datasystem ses som specialfall av kommunikation har vi en typ av system som kallas beslutsstödsystem. Syftet med dessa är att förse
Per Flensburg: Personlig databehandling olika beslutsfattare med beslutsunderlag. Kring beslutsstödsystem finns en omfattande forskning. Det har gjorts många olika undersökningar (t ex Alter 1980, Bonzek et al 1981) av olika typer effekter, då mestadels ur ledningsperspektiv. Detta är också ett motiv för min avgränsning mot beslutsstödsystem sedda ur snäv synvinkel. Om vi bibehåller det stödjande syftet, men istället ser datasystem som specialfall av arbete, får vi det som Nurminen (1982) kallar "Human Scale Information System". Nurminen påpekar att detta är en renodlad teoretisk konstruktion, som inte finns i verkligheten. Men de datasystem jag träffat på i mina undersökningar har passat in i denna kategori. De har utgjort stöd åt användarna i den viktiga bemärkelsen att stödet har definierats och utformats av dem själva. Det är inget stöd som har påförts utifrån utan de som vill ha stöd definierar själva vad som är stöd. Användarna har känt sig fria och obundna. Datasystemen kan vidare med fördel ses som specialfall av arbete, eftersom de utfört arbete, som användarna annars hade fått göra på annat sätt (t ex göra olika sorters kalkyler, göra olika rapportsammanställningar). Jag medger att gränserna mellan de båda senare typerna än så länge ter sig flytande och oskarpa. Många av de system jag träffat på, kan med viss rätt betraktas som beslutsstödsystem. Därför är det i viss mening befogat att betrakta beslutsstödsystem och HIS-system som en och samma typ av datasystem, vilken jag i så fall kallar stödsystem. Med ovanstående diskussion vill jag visa på olika perspektiv (Berglind, 1984) ur vilka datasystem kan betraktas. Det rör sig alltså om en renodling, en idealtypskonstruktion, för att därigenom framhålla väsentliga egenskaper. Samma arbetssätt har Nurminen (1982) tillämpat. Mitt bidrag här utgör kunskap om att HIS-perspektivet är möjligt att realisera. Sammanfattningsvis har jag här renodlat tre olika typer av datasystem nämligen rutindatasystem, kontrolldatasystem och stöddatasystem. Men detta är en idealtypkonstruktion. I verkligheten innehåller varje datasystem lite grand av varje idealtyp. Det kan då beskrivas som en kropp ("potatis") i en tredimensionell rymd (fig 6.6). Kroppens relativa utsträckning och form indikerar då vilken huvudtyp av system det rör sig om. Kontrolldimension Stöddimension 181 Rutindimension Fig 6.6 Ett ramverk för att beskriva olika typer av informationssystem
Page 1 and 2:
Per Flensburg Personlig databehandl
Page 3 and 4:
Per Flensburg: Personlig databehand
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130: Per Flensburg: Personlig databehand
Page 179: Per Flensburg: Personlig databehand
Page 211: Per Flensburg: Personlig databehand
show all

Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?