Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Per</strong> <strong>Flensburg</strong>: <strong><strong>Per</strong>sonlig</strong> <strong>databehandling</strong><br />
tion Centermiljön mer eller mindre tvingades fram. En intressant fråga att följa upp<br />
kan vara om detta är något vanligt förekommande eller om det är unikt för ifrågavarande<br />
företag. Man kan också fråga i vilken utsträckning IBM var medveten om vilka<br />
problem övergången till mera sofistikerade datastrukturer skulle medföra. Begreppet<br />
"Information Center" lanserades ju, enligt min sagesman, vid ungefär samma tid av<br />
IBM. Det finns mycket noggranna anvisningar från IBM (IBM 1982) om hur Information<br />
Center ska inrättas och vilka dess uppgifter är. Berg & Mattsson (1986) menar<br />
att huvudsakliga syftet med Information Center är att låta dataavdelningen utöva viss<br />
kontroll över den personliga <strong>databehandling</strong>en.<br />
Servicebyråerna lanserade Information Center verksamhet som ett konkurrensmedel.<br />
På samma sätt som dataavdelningarna på stora företag bildade man Information<br />
Center. En skillnad kan dock vara att servicebyråerna är mera kräsna i val av verktyg.<br />
Därför ligger man efter jämfört med storföretagen. Det kan möjligen på sikt medföra<br />
att servicebyråer kan erbjuda bättre redskap och tillhandahålla bättre service än dataavdelningarna<br />
på de större företagen. Men troligen kan inte användare på de större<br />
företagen nyttja servicebyråer, eftersom de inte har tillgång till företagets databas.<br />
De företag i min undersökning som använde sig av servicebyrå tyckte båda att det var<br />
mycket dyrt. Om priset blir lägre kan servicebyråerna ha en ny marknad här. Men<br />
hela detta frågekomplex bör bli föremål för grundliga undersökningar.<br />
Alla de mindre företagen menar att man valde användarutveckling för att undvika<br />
kommunikationsproblem med datafolk. I samtliga fall "gick man på hej vilt" och prövade<br />
sig fram. Detta gällde också användarna på de stora företagen.<br />
C2. Vem (befattning) tog initiativet?<br />
Planerat<br />
Detta är en uppföljning av den förra frågan. Jag är intresserad av att veta om det kanske<br />
finns något mönster bland initiativtagarna. Möjligen kunde IBM:s lansering av<br />
begreppet "informationscenter" leda till bruket av applikationsgeneratorer. Det viktigaste<br />
är nog att utröna om initiativet kom från dataavdelningen eller från något annat<br />
håll. Motstridiga uppfattningar kan dessutom förekomma.<br />
Resultat<br />
På stora företag är det meningslöst att säga att någon tog initiativet, eftersom användarutveckling<br />
uppkom av en slump. Men det bör betonas att Information Center,<br />
verkligen ställde upp och drev saken i början. Det behövs också någon eldsjäl på avdelningen<br />
för att det ska slå genom ordentligt. Även på dataavdelningen bör finnas<br />
några eldsjälar som drar igång Information Centerverksamheten. Att Information<br />
Center hänger hop med IBM:s lansering säger alla. På de mindre företagen togs initiativet<br />
i samtliga fall av ägaren/VD.<br />
88
Change language