Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Per</strong> <strong>Flensburg</strong>: <strong><strong>Per</strong>sonlig</strong> <strong>databehandling</strong><br />
__________________________________________________________<br />
Funktioner <strong><strong>Per</strong>sonlig</strong> databeh. Rutinsystem Kontrollsystem<br />
__________________________________________________________<br />
Kalkyler X X<br />
Databaser X X X<br />
Rapportgen. X X<br />
Grafik X X<br />
Procedurdef. X X<br />
Komm. med<br />
andra datasystem X X<br />
__________________________________________________________<br />
Tab 6.1: Funktioner hos applikationsgeneratorer<br />
Vad denna tabell inte tar upp är behovet av helt nya funktioner. Dock tangerar kommunikationen<br />
med andra system detta. Jag avser här möjlighet att definiera en datamängd<br />
(t ex genom en rapportgenerator) och ange att dessa data ska sändas eller<br />
hämtas till/från en viss person via det gemensamma datanätet. Man kan tänka sig att<br />
det byggs upp lokala databaser på avdelningarna och att man där själv sköter både<br />
utveckling och underhåll. Detta ställer större krav på redskap och datanät än vad som<br />
möjligt att tillfredsställa idag. Framförallt är det inte ekonomiskt försvarbart.<br />
En annan sak beträffande redskapen jag gärna skulle vilja ta upp är vad jag i brist på<br />
bättre kallar sofistikationsnivå. Schneider (1980) har varit inne på något liknande<br />
när han introducerar begreppet "user sophistication level". Han identifierar fyra olika<br />
nivåer: "Novice, Intermediate, Advanced and Expert". Järvinen (1985, 1986) och<br />
Järvinen m fl (1982) har vidareutvecklat dessa till "User Interface" som handlar om<br />
olika sätt att arbeta med datorn. I fig 6.3 presenterar jag en delvis omarbetat variant<br />
av deras bild. Ju högre upp på trappan man kommer, desto större frihet i interaktion.<br />
Tangenttryckning<br />
Formulär<br />
176<br />
Kommandon<br />
Fig 6.3 Olika interaktionsnivåer enligt Järvinen m fl.<br />
Procedurer<br />
Det lättaste sättet att interagera är genom enkla knappnedtryckningar. Det klassiska<br />
exemplet är menyer. På så vis förhindras en hel del misstag användaren annars skulle<br />
kunna ha gjort. Dessutom anses inte någon större utbildning behövas för att kunna