07.12.2012 Views

Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Per</strong> <strong>Flensburg</strong>: <strong><strong>Per</strong>sonlig</strong> <strong>databehandling</strong><br />

Detta gäller såväl produktion som administrativ verksamhet. Eftersom det är ett<br />

mycket kostsamt sätt att göra datasystem på, måste också den beräknade intäkten<br />

vara stor. Men företagen är idag ofta hårt rationaliserade och därför blir inte heller<br />

förväntade intäkter överväldigande. Avskrivningstiden för nya system är dessutom<br />

kort, 3-5 år enligt Bosrup & Holmberg (1984). Risken för konservering och stelbenthet<br />

är under sådana förhållanden stor. Detta visar sig i stora underhållskostnader.<br />

Mellan 50 och 80% av dataavdelningens kapacitet krävs för underhåll (Martin 1982).<br />

Verksamhet<br />

Formaliser-<br />

bara delar<br />

18<br />

Icke formaliserbara<br />

delar<br />

Fig 2.5 Formalisering och icke-formalisering av verksamhet<br />

Förutom att verksamheten måste vara stabil, krävs också att den är formaliserbar för<br />

att kunna utföras i ett datasystem. Men det är den i regel inte. Tvärtom: de flesta<br />

verksamheter inte går att fullständigt formalisera. Lösningen anses då vara att skapa<br />

ett slags symbios mellan dator och människa, där datorn gör det som den är bra på<br />

och människan det som hon är bra på. Verksamheten blir således uppdelad i formaliserbara<br />

delar och icke formaliserbara delar. Dessa måste emellertid tillsammans forma<br />

en ändamålsenlig helhet (Fig 2.5).<br />

Systemutveckling bedrivs alltid i projektform. Det kan finnas olika sorters projektgrupper<br />

beroende på projektets storlek. Om projektet är stort kan man t ex ha olika<br />

sorters arbetsgrupper för olika delprojekt, man kan ha en eller flera referensgrupper<br />

och slutligen kan man ha en beslutsgrupp, som ska fatta de formella besluten. Om<br />

projektet är litet finns kanske alla dessa funktionerna i en och samma grupp. Det är<br />

också viktigt att det finns representanter för de som senare ska använda systemet i<br />

alla grupperna. Viktigast är det naturligtvis i arbetsgruppen, där det mesta av arbetet<br />

görs. Men det är inte alltid det fungerar med dessa representanter (Neergaard 1977).<br />

Denna metodik har i huvudsak varit oförändrad sedan de stora satsvisa systemen på<br />

1960-talet. Den baserar sig på en föreställning om att datasystemet görs ordentligt<br />

och grundligt en gång för alla. Men det finns även andra och mera grundläggande<br />

föreställningar bakom den traditionella systemutvecklingsmodellen. Som exempel<br />

ska jag här nedan göra en analys av de grundläggande föreställningar som ligger bakom<br />

SIS/RAS modellen. För att kunna göra detta måste jag emellertid först diskutera

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!