Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Per</strong> <strong>Flensburg</strong>: <strong><strong>Per</strong>sonlig</strong> <strong>databehandling</strong><br />
var man står någonstans. Den inledande grundkursen är en lämplig programförklaring.<br />
Någon speciell systemeringsteknik har jag inte använt. I något fall ritade vi upp en<br />
väggraf över organisationens nuvarande verksamhet, men för övrigt var det anteckningar<br />
på blädderblocksblad. Men jag har sökt uppnå en stomme till en databas i<br />
tredje normalformen.<br />
5.3 Bibliotekssystemet<br />
Detta projekt började 1982 med att både länsbiblioteket i Malmö och stadsbiblioteket<br />
i Lund ville ha hjälp av Lunds universitet med att utreda datorstöd åt lokalsamlingssystemen<br />
och skånebibliografin. Lokalsamlingar finns på de flesta stadsbibliotek och<br />
är en samling artiklar, tillfällighetstryck, böcker, notiser m m som berör den aktuella<br />
orten. Materialet insamlas utan de kvalitetskrav som ställs på övrigt biblioteksmaterial<br />
och utgör främst ett forskningsmaterial för de som vill veta mer om hembygden.<br />
Lokalsamlingar finns både i Lund och i Malmö. Dessutom ger länsbiblioteket varje år<br />
ut en sammanställning, skånebibliografin, av all skånelitteratur som utgivits under<br />
året.<br />
Man undrade nu från bibliotekens sida om det var möjligt att använda datorer för att<br />
lättare hitta i lokalsamlingarna och för att underlätta sammanställningen av Skånebibliografin.<br />
Eftersom jag vid denna tid sökte efter ett "riktigt" praktikfall för en kurs<br />
på systemvetenskapliga linjens sista år, kom denna förfrågan för min del i alldeles<br />
rätt tid. Det bestämdes att mina 20 elever skulle göra två stycken prototyper till söksystem,<br />
ett för lundasamlingen och ett för skånebibliografin. Dessutom var man också<br />
från bibliotekets sida intresserad av att få någon enkel kurs för att därigenom kunna<br />
ställa bättre krav på sin egen <strong>databehandling</strong>.<br />
Prototyperna och arbetet med att ta fram dem finns dokumenterade i Axelsson m fl<br />
(1982) och Bertilsson m fl (1982). Denna dokumentation gjordes av eleverna och är,<br />
förutom en beskrivning av själva systemet också en beskrivning av processen med att<br />
ta fram dem. Processen var långtifrån smärtfri, det förekom missförstånd (jag krävde<br />
något helt annat av eleverna än vad de trodde), tekniska problem (till sist blev det 20<br />
elever på 1 (en!) mikrodator), hård tidspress (bl a schemaläggning 24 tim/dygn!) och<br />
mycket mera, men trots allt upplevde både jag, eleverna och biblliotekspersonalen<br />
äventyret som mycket lärorikt och lyckat.<br />
Efter elevernas prototyper höll jag en grundkurs för bibliotekspersonal från hela<br />
Malmöhus län. Kursen kallade jag "Att ställa krav på datasystem" och den blev upptakten<br />
till den kurs jag numera använder som introduktion till interaktiv systemutveckling.<br />
Kursen tog upp följande moment:<br />
• Datorn som fenomen<br />
• Datasystems effekter på arbete, samhälle och organisationer<br />
126