Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida

Per Flensburg: Personlig databehandling
Andra vetenskapsteoretiker (t ex Israel 1980) föreslår metodologi istället för moralfilosofi.
Diskussioner om dessa grundläggande synsätt kallar Törnebohm tematiska
diskussioner. Kuhn (1981) har observerat att sådana tematiska diskussioner tenderar
att återkomma med jämna mellanrum (fig 2.10). Däremellan finns perioder då man
knappast för några tematiska diskussioner utan enbart ägnar sig åt problem i det
aktuella forskningsområdet. Denna typ av vetenskap kallar Kuhn normalvetenskap.
Men Kuhn observerade att perioder med intensiva tematiska diskussionerna ofta
ledde till skiftningar i de grundläggande synsättet på vetenskapen, s k paradigmskiften.
Detta skede kallar han revolutionära skedet. Under ett sådant skede strider
ofta flera vetenskapliga skolor mot varandra.
Normalvetenskap
Revolutionära skeden, paradigmskiften
Fig 2.10 Vetenskapens historiska förlopp enligt Kuhn
Begreppet paradigm används av Kuhn i betydelsen "metod" och "forskningsproblem".
Paradigmet anger dels vilka problem som kan angripas vetenskapligt, dels
med vilka metoder det lämpligen görs. En slags institutionella regler med andra ord.
Detta diskuteras närmare i kapitel 3. Här ska jag närmare diskutera vad som ingår i
ett paradigm inom systemutvecklingsforskning. Forskningsområdet, består enligt
tidigare, av tre nivåer. Till denna lägger jag, av historiska skäl, en fjärde, organisations-
och samhällsteori, om vilken jag tidigare talade (Ivanov 1984). Om vi använder
Lindholms begrepp gäller det alltså att finna vilka föreställningar om kunskap,
verklighet och moral som ligger bakom paradigmen för forskning om systemutveckling.
Men föreställningarna om verklighet, kunskap och moral måste hänga ihop och
vara inbördes konsistenta. Det går t ex inte att samtidigt föreställa sig att kunskap är
odelbar och att verkligheten är möjlig att dela upp i separata av varandra oberoende
delar. Det är också svårt att samtidigt föreställa sig verklighetens objektiva uppdelbarhet
och att människan (inkl forskaren och de människor som finns i forskningsområdet)
är en fri och självständig varelse, som skapar och påverkar sin egen sociala
omgivning. Kunskaps- och verklighetsuppfattning kan således inte ses som separerade
från värderingar och moraliskt/ etiska överväganden. Dessa beroenden mellan de
olika delarna bestäms av en världsåskådning (fig 2.11).
Figuren är naturligtvis en förenkling. Beroendeförhållandena är betydligt mera intrikata
än vad min figur visar. Det är sålunda endast delar av organisations och samhällsteorin
som är relevanta i detta sammanhang.
22
Tid