Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
Flensburg P: Personlig databehandling - Per Flensburgs hemsida
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Per</strong> <strong>Flensburg</strong>: <strong><strong>Per</strong>sonlig</strong> <strong>databehandling</strong><br />
gistret, med vissa summeringar, utdrag och ev omstruktureringar. Denna bearbetning<br />
styrs av ett antal register vilka kallas styrande register. Genom att ändra i dessa<br />
register kan man således styra den information man vill ha ut från kontospecifikationsregistret.<br />
Interna<br />
noteringar<br />
Förmanstjänstemannalön<br />
CV-lön<br />
Fabrikslön<br />
AK-deb<br />
Verkstadsdebiteringar<br />
A<br />
Interna noteringar,<br />
rättningar<br />
Månadens<br />
debiteringar<br />
Rättningar i<br />
gången tid<br />
Månadens<br />
transaktioner<br />
142<br />
Råmaterialförbrukning<br />
Kassa- och<br />
remittering<br />
Månadens<br />
fakturor<br />
Resultatlön<br />
Kontospecifikationsregister<br />
Fig 5.7 Bearbetning av uppgifter från försystemen<br />
Kontospecifikationsregistret upptar c:a 35 MB, medan de transaktioner som berör<br />
ekonomisystemet, upptar c:a 350 MB. Det är således en kraftig aggregering av uppgifter<br />
som görs i samband med inmatningen till ekonomisystemet. Vid analys av uppgifter<br />
i kontospecifikationsregistret har dock ekonomiavdelningen ofta behov av att<br />
kunna se vad som döljer sig bakom en viss siffra. I samtliga försystem finns uppgifter<br />
om både kronor och kvantiteter, utom i kassasystemet, som enbart har krontalsuppgifter.<br />
Kvantitetsuppgifter kontrolleras i nuvarande system sämre än krontalsuppgifter.<br />
Krontalen avstämmas alltid vilket inte sker med kvantiteterna.<br />
Kontoplanen<br />
Kontoplanen bygger på en modifiering av Mekanförbundets normalkontoplan. Klass<br />
noll är tillgångar, skulder och eget kapital, klass ett är ett utgifts- och inkomstkonto.<br />
I klass två samlas alla råvaror och lager, i klass tre samlas alla tjänstemannakostnader,<br />
i klass fyra finns hjälpkostnadsställen, i klass fem finns alla fabriksomkostnader,<br />
i klass sex ligger nyanläggningarna, i klass sju ligger direkta kostnader t ex råmaterial,<br />
direkt lön och andra direkt till produkten hänförbara kostnader, i klass åtta finns<br />
intäkterna, i klass nio bokslutet. Klasserna noll, ett, åtta och nio utgör finansbokföringen,<br />
övriga är driftsbokföringen. Dessutom finns en serie underkonton för<br />
A
Change language