Untitled

mig utför och rinna längs med samma sidospår för att möta dig
över diskussion?
Sista spiken sätts i mina brinnande byggnader och fingrarna spelar
över ett beslut, fotfast i sitt allt och sönderväxt i rikedom.
För någonting har sagts, men ingen lyssnade och nu väntar alla
på sin tur att invända.
Historieböckerna stammar fram ett mellanting med frusen dialekt,
bläddrar bland gudar och rättar stavfel i skapelsen.
Någonting har gjorts, fastställer jag för en stund och fortsätter;
men vi står nog för nära. Och alla går åt sitt håll – på liljefötter en
morgon då jag lyssnar efter revolution.
Mina åsikter lossnar, strängas och stäms. Jag spelas.
106