Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
gå upp ur sängen när inte Anders kommer med kaffekoppen. Svårt<br />
att sitta ensam vid frukostbordet. Svårt att laga middag ikväll när<br />
han inte kommer att sitta där bredvid henne. Hon tar upp telefonen<br />
och slår pappas nummer.<br />
”Det finns för närvarande ingen abonnent på detta nummer.”<br />
”Hej pappa, det är jag, Siri.” Hennes röst är tunn.<br />
”Kommer du ihåg när...”, och så tystnar hon, för hon kan inte<br />
komma ihåg själv. Minnena är bara bilder i hennes huvud, och bilderna<br />
bara streck och kurvor. Hon kan inte sätta ord på det som<br />
inte är något.<br />
”Kommer du ihåg när jag väckte dig mitt i natten för att jag var<br />
godissugen, och vi körde till OK i västberga för att köpa godis, och<br />
sen åt jag tills jag spydde och mamma blev arg.”<br />
Men hon kan inte ens minnas det själv. Minnena är bara bokstäver,<br />
tomma former. Hon står med luren pressad mot örat. En blå<br />
soffa står uppställd mot väggen. Det var Anders som valde ut den.<br />
”Pappa, Anders har stuckit, jag vet inte riktigt vad jag ska göra.”<br />
Det brusar till lite på andra sidan linjen och hon föreställer sig att<br />
det är pappa som svarar. Men vad? Vad har han att säga?<br />
”Tänk dig en liten flicka i ett alldeles vitt rum.”<br />
”Ska vi berätta en historia pappa?”<br />
Men det är tomt på andra sidan linjen. Inga historier, inga ord.<br />
Vad ska hon laga till middag? Kött! Och Anders kan ta sin hycklande<br />
jävla vegetarianism och köra upp någonstans. Men hon klandrar<br />
honom inte, inte för hycklandet och inte för något annat heller.<br />
Som en havsbris mot en kind.<br />
Menade han hennes kind eller sin egen? Det är hur som helst för<br />
dumt för att kommentera. Var det en havsbris hon var ute efter så<br />
skulle hon åkt till havet. Ändå blev hon rörd första gången han sa<br />
det till henne, la till och med handen på hans knä, trots att han var<br />
hennes första patient och trots att det var mitt under en session. Nu<br />
är han borta och hon har andra patienter att ta hand om. Didrik<br />
som är på väg in i någon slags psykos igen. Och så hans hysteriska<br />
fru som ringer fem gånger om dagen för att berätta om makens ansiktsuttryck<br />
när han ser på TV. Vem skulle inte vilja fly in i en psykos<br />
om man levde med den där häxan? Men hon klandrar henne inte,
Change language