Untitled

hade ingenting med det att göra.”
”Förväntar du dig att jag ska tro på det där? Ni har kokat ihop
hela grejen från början. Det fanns säkert inte ens någon demon,
det vara bara något ni hittade på. Säkert samma sak med den där
flickan igår som ni påstod var utvald av en gudinna eller hur det
var. Jättekul. Men jag tänker också ha mitt skoj och jag ska döda
något innan den här kvällen är slut.” hennes ögon smalnade ännu
mer och hon tornade upp sig över bordet, så gott det nu gick. ”Väg
era nästa ord ytterst försiktigt.”
Menviir suckade. ”Jag bjuder på ölen,” han tvekade, iaktagande
den stridslystna kvinnans reaktion.
”så länge vi är i landet.” la han till. Detta verkade vara tillräckligt
för att desarmera den explosiva stämningen. Vildfågel fick något
längtansfullt i blicken vid omnämnandet av alkohol och riktade sin
uppmärksamhet på uppgiften att införskaffa lite borta vid disken.
Bearsk vände sig mot Menviir.
”Du tänker betala allt med hennes pengar antar jag.”
”Självklart, man är väl inte dum.”siaren, nöjd med sig själv, tömde
vad som var kvar av sin öl. Att bli full lät fortfarande som en god
plan. Men kanske ännu bättre att få en viss annars person full nog
att glömma tänkte han. Borde inte vara så svårt. Någon tolerans för
alkohol hade hon aldrig haft. Personen han hade i åtanke tog dock
sin tid på sig att återvända. Han hoppades att hon höll på att hälla
i sig hela lagret, vilket av hennes steg att döma förmodligen också
varit vad som hänt då Vildfågel återvände på osäkra ben och damp
ner på ända.
”Varför är vi i det här fördömda landet hursomhelst? Här finns
inget av värde.” påpekade hon.
Det var Bearsk som svarade. ”Vi är panka och behöver jobb.”
”Oooh, just det, så var det. Folk vill slåss här va? Behöver oss.”
”Något i den stilen.”
Vildfågel hade fått något glasartat i blicken. ”Jag gillar att slåssch.”
Hon hickade.
Menviir log. ”Dessutom stack någon hål på våran senaste arbetsgivare,
om du minns.”
”Litet missöde bara. Han var ändå tråkig.” Vildfågel viftade avvär-
7