Untitled

More documents

Recommendations

Info

att skynda ner mot avgrunden. Jag föll inte förrän vi hade sjunkit länge, som att jag flöt i en ocean och märkte att jag inte kunde simma samtidigt som jag också märkte att det var som djupast. Så fölls det. Dekadans var inte till hjälp när jag hade rest mig men hon stod där, flinandes sitt hånleende. Det var nu upp till mig att klättra, vandra, söka, simma, växa, vad fan jag ska likna det vid. Jag skulle hitta tillbaka till den där vägen jag lämnat tillsammans med henne, till det där livet jag levde innan jag lockades ut i skogen av skogsrået Dekadans. Om skogen var en stad skulle hon vara den mest vinstgivande horan. Och jag hade varit hennes hallick. Nu var det inte så, jag var på väg tillbaka till livet och hon hade gett sig fan på att följa med. Ja, vårt romantiska förhållande hade blivit det där hemska äktenskapet som båda vantrivs i, men som båda investerat för mycket i för att låta det kastas bort. Äktenskapet som är så beklämmande för alla bekanta till paret för att det lyser igenom hur dåligt det egentligen är. Men inte är vi vid vägen än. Jag trodde vi var där en gång och jag tog ut skilsmässan, bestämde att vi aldrig mer skulle prata med varandra, vände om och gick. Det tycks som att vad jag trodde var vägen som livet bärs fram på i själva verket var stigen som trampas upp av dem som håller sig vid sidan om samhället och jag landade ensam hos pundare och småtjuvar. Dekadans var dock villig att ta mig i sin famn igen och jag har många gånger sedan dess sökt trygghet hos henne. Älskarinna blev det av henne, ibland hemlig. Lång väg att vandra utan motivation från Dekadans och utan tro på mig själv. Att supa sig full är ingen belöning på vägen utan ett steg tillbaka. 88
Nu står vi stå ska vi är det någonting vi ska så är det att stå. i trettiofem minus i trettiofem plus ska vi stå under skyfall genom snöstorm ska vi stå oss. svart natt kisandes dagsljus bländande vi står första gången vi står så som jag minns det står vi nakna. 89
Page 4 and 5:
Om en död gagelhöna i Tove Jansso
Page 6 and 7:
Omslag & foto: Viktor Silfverhjelm
Page 9:
Innehåll Johanna Ekeliw...........
Page 13 and 14:
I Hur jag sökte med öppna handfla
Page 15 and 16:
III Med nattens drömmar i imperfek
Page 17 and 18:
V Medan främmande toner letar sig
Page 19 and 20:
Jag behöver en rymd att stirra ög
Page 21:
plankor är breda och blanknötta,
Page 25 and 26:
odd I drömmen vaknade Odd av att e
Page 27 and 28:
var oklar. Rummet var mörkt, han h
Page 29 and 30:
men Odd jublade med livet när han
Page 31 and 32:
Mannen vände sig tillbaka mot tavl
Page 33 and 34:
in här bredvid och tänkte present
Page 35 and 36:
SUddIg Sonett Slurkande suga, som i
Page 37 and 38:
Karin Kåks Läsaren: Vad har du sk
Page 39 and 40:
II Snöridå upp, pudervitt tumland
Page 41 and 42:
IV Föräldrarna berättade om hur
Page 43 and 44:
man kan Inte BevISa teater Jag tän
Page 45 and 46:
har förtunnats, bleknat. Det kansk
Page 47 and 48:
oss, låtsades växande ting. Men d
Page 49:
vrId Ur oSS om nI orkar Vänd oss.
Page 53 and 54:
SIrI Solen faller allt lägre mot h
Page 55 and 56:
gå upp ur sängen när inte Anders
Page 57 and 58:
krypa tillbaka in i sina hålor. He
Page 59 and 60:
ella Viskningar om honom, om Jonas,
Page 61 and 62:
slutas, som måste se. Natten tät
Page 63 and 64:
”Jag tycker om dig”, säger han
Page 65 and 66:
kommer hon nog att göra, det gör
Page 67:
lock. Betydde det lika mycket för
Page 70 and 71:
legoSoldaterna Tärningarna skramla
Page 72 and 73:
poser och försökte överträffa d
Page 74 and 75:
hade ingenting med det att göra.
Page 76 and 77:
”Nejnejnej!” ursäktade sig Men
Page 78 and 79:
prometheUS eld Scenen utspelar sig
Page 80 and 81:
otto: Ditt liv har nu inte varit s
Page 82 and 83:
8 När Amanda tar sin koncentration
Page 84 and 85:
otto: Jag säger ju att det inte g
Page 87 and 88:
konSten att FörSvInna Två veckor
Page 89 and 90:
Lina log där hon stod utanför dö
Page 91 and 92:
vånat tackade ja till. När hon ta
Page 93 and 94:
Som nybliven trettioåring hade Lin
Page 95 and 96:
“Mamma” sa Lina som om hon smak
Page 97 and 98:
Lina som redan som liten varit nyfi
Page 99 and 100:
ett sätt hon aldrig hade varit med
Page 101:
kraftlösa för att kunna öppna p
Page 104 and 105:
104
Page 106 and 107:
mig utför och rinna längs med sam
Page 108 and 109:
& Jag förbereder min humor för et
Page 110 and 111:
tvekSam I UrSlam Jag står utanför
Page 112 and 113:
notan Och det börjar med ett citat
Page 114 and 115:
arkIvet I I mitt rum står ett gamm
Page 116 and 117:
dörren bakom sig, hänger av sig m
Page 118 and 119:
Ibland känns livet acceptabelt, me
Page 120 and 121:
0 Sara Han minns den stora klockan
Page 122 and 123:
och hon knöt armarna om hans midja
Page 124 and 125:
Med försiktiga rörelser prövade
Page 126 and 127:
av den fridfulla bilden. Det är in
Page 128 and 129:
8 jag har några FaStIgheter I mIn
Page 130 and 131:
örjade verkligen gå mig på nerve
Page 132 and 133:
färg och den med vatten och därme
Page 134 and 135:
klänningens snäva former och sen
Page 137 and 138: arbete är en sjukdom likväl som d
Page 139 and 140: Dikten vilas som en sjukdom, smärt
Page 141 and 142: Vi bär vår dikt som en grimas vri
Page 143: Du tror jag tecknar någonting med
Page 147 and 148: Sven Ståhl Från Värmlands djupa
Page 149 and 150: deStInatIon nånStanS Traskar planl
Page 151 and 152: så jag äter vegfärs blir det den
Page 153 and 154: konForm Inavlade sanningsmönster o
Page 155 and 156: skyddar våra barn från sex, våld
Page 157 and 158: QUerUlUS obekväm säng glapp sovru
Page 159 and 160: Blandade haIkU Fotograferar de inre
Page 161 and 162: Sen hämtade han sin rosa analdildo
Page 163: Nadja Timm 0 år. Vadstena. En bit
Page 166 and 167: hon upprymt, snart kunde hon gå! M
Page 168 and 169: Vindens tjutande var högre nu och
Page 171: 7 Johanna Wiberg ”Hon tyckte om a
Page 174 and 175: Jag imiterar din blick, placerar di
Page 176 and 177: det att låta så. Jag räknar inte
Page 179 and 180: 79 Mark Wikström Det simmar en roc
Page 181 and 182: Där emellan, det är då, när jag
Page 183 and 184: Min polare säger han spytt när ha
Page 185 and 186: hon hade just börjat gå laget run
Page 187: En vän kom ut och så telefonsamta
Page 191 and 192: står du naken mitt på golvet knä
Page 193 and 194: Skillnad på vilja och vilja en som
Page 195: Vi drev genom stan, över gator och
Page 198: victor silfverhjelm hultqvist 98 jo
show all

Untitled

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?