Untitled

Jag företog mig att skriva en verspjäs som skulle spelas
upp av några av eleverna på skolan. Projektet försvann
mellan raderna och stressen. En favorit bland replikerna
väcker mig om nätterna; kommissarien står i rummet
mellan liv och död och yttrar följande:
En plötsligt smärta i min bringa.
Jag har aldrig känt något stinga
så fruktansvärt och hett,
och att sen brinna
upp och försvinna
lika lätt.
Sid. 9, scen 3, ur Bortom