Untitled

anteckningar, och vad jag tror mig veta är association.
Men kom jag verkligen hit för att kunna återgå lite mer tillfreds,
lugn på nålar mellan avhandlingar och mellan mänskligt? Mellan
segment dragna baklänges genom korridoren som solglas mot
sand, eller har jag varit tillfreds, men med ett allt för stort perspektiv
för att komma hit och låta mig luras?
Låta mig tänkas?
För jag har börjat få nog. Jag har börjat behärskas. Jag har varit
tveksam sedan urslam, klockan har slagit II. och jag har inte andetagen
till detta. Det är ett dåligt mynt jag inte har råd med. Så
skriv mig läsvärd, denna av alla mina förmiddagar.
111