Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Det är kväll, ingen början men ett mellanting, en brädgård och<br />
vi snickrar ett par vingar. Drar lufttorkat virke mot sågen, det luktar<br />
skog, verklighet. Vi gör en stomme, formar plankorna med verktyg<br />
till någonting som kan bära upp. Hamrar i spikar som fjädrar, känner<br />
över med händerna.<br />
Du var tunn men jag minns jag var stark, jag tror att jag var stark,<br />
slog i spikarna med ett enda slag. Vingarna var tunga, du klarade<br />
inte vikten. Vi tog dem mellan oss och sprang, gjorde piruetter och<br />
trodde att vi flög.<br />
Du frågade: var är vår koreograf? Men jag minns ingen koreograf.<br />
Du frågade: hur kan vi dansa? Och jag svarar nu: jag minns<br />
hur vi dansar.<br />
Jag minns hur vi dansar och jag tror att jag minns äggkartonger,<br />
staplade i högar. Om det är någon annan gång, någon annan akt,<br />
samma scen men andra kulisser. Publiken fortfarande statisk, passiv.<br />
Man kunde tro att de är där för att se, men kanske är historien<br />
utan betydelse för dem.<br />
Jag minns äggkartonger och strålkastare som tänds, man ser ljuset<br />
i ansiktena men inga ansikten. Om det ska föreställa morgon<br />
men den är syntetisk, en låtsasgryning som bländar. Man ser inte<br />
morgonen, bara ljuset.<br />
Minns hur vi steker ägg på varma klipphällar, staplar kartongerna<br />
som murar runtomkring, som insynsskydd. Men publiken var aldrig<br />
vaken och jag minns ingen regissör, inga människor som kunde<br />
se oss, mäta in en betydelse.<br />
Äggen var ögon, de såg igenom dig men fastnade på min yta, du<br />
hade ingen. Jag kallade dig fantasifoster men du skakade av dig det<br />
som en lögn, mindes inte om det var sant.<br />
Du sa: text. Jag sa: var är vår sufflör? Men vi mindes inte, varken<br />
manus eller människor. Du sa: om vi inte minns, är det då teater?<br />
Men jag tror det var teater, jag vände äggen som efter regi.<br />
Jag tror det var teater för jag minns en scen till, minns lamporna<br />
släckta, scenen svart. Jag minns natt. Det är en tidpunkt, ett ögonblick,<br />
klockradion visar fyra men vet inte var vi är.<br />
Var är vår scenograf som kan berätta? Jag tror att det är du som<br />
frågar men du är svag, din röst tunnats ut till en viskning. Hela du
Change language