Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
mer hon river.<br />
Tänk att få lägga sig ner utan att det kliar.<br />
Hans ögon överallt nu, blekgula, självuppehållande lyktor som<br />
flyter omkring på stenöar mot en uttryckslös morgondag. Ja, men<br />
pessimismen står henne upp i halsen. Kunde hon bara tro på det så<br />
skulle hon predika ögonblicket istället. Hon blundar och försöker<br />
tro.<br />
Kanske drömmer hon. Kanske är det fest. Flädersaften har i alla<br />
fall bytts ut mot vin och hon kan redan känna alkoholens värme.<br />
Hon borde inte dricka, men egentligen så finns det inga borden;<br />
inga synder och inga misstag. Vi lever i en värld styrd av naturlagar.<br />
Inga äkta val utan bara determinism och slump. Jorden har snurrat<br />
runt solen fler än fyra miljarder varv nu, och inte en enda gång har<br />
den ruckats från sin bana. Tyngdkraften pressar henne neråt och<br />
hon försöker att förstå. Tänk om någon bara kunde förklara allt för<br />
henne, få henne att verkligen förstå. Fast vad? Ögonblicken kanske,<br />
då när allt annat försvinner och man plötsligt blickar mot det gränslösa.<br />
Nej, inte ”gränslösa”, så får man inte säga. Sen skarpt ljus och<br />
rödflammiga eksem. Pappa brukade faktiskt köpa en plastjulgran<br />
istället för en riktig, och så en sprayburk med granbarrsdoft. En<br />
sköldpadda försöker klättra upp för samma glasvägg i tretton år.<br />
Men om man går in i en vägg i femton miljarder år så kommer man<br />
kanske ut på andra sidan till slut.<br />
Tänk att få lägga sig ner utan att det kliar.<br />
Ett hårstrå på tungan irriterar. När hon dragit ut det så känner<br />
hon flera hårstrån, i halsen och i munnen, sen ännu fler. Hon hostar<br />
och försöker dra ut dom men ju fler hon drar ut desto fler finns<br />
det där. Till slut får hon ingen luft och hon håller på att kvävas.<br />
Hon skriker och slår upp ögonen, ser sig oroligt omkring men<br />
ingen verkar ha märkt något. Kanske var det ett drömskrik. Men<br />
om hon vågar skrika i drömmen så borde hon våga i verkligheten<br />
också. Fast hon vill inte skrika. Hon är inte här för att hon hoppas<br />
på något. Hon vill inte bli hjälpt. Det är sent och hon vill sova. Inga<br />
mer hårstrån nu. Inga mer eksem. Hon måste få åtminstone några<br />
timmars sömn om hon ska orka upp imorgon. Får inte missköta<br />
det här jobbet också. Det är det sista hon kommer att få. Fast vakna
Change language