Nationell godsanalys

3 Bearbetning av litteraturstudier och intervjuer
3.1 Policy och strategiska beslut
I den tilltagande samhällsdebatten framhävs den ökande trängseln och de
ökande miljöproblemen från vägtransporter. Intermodalitet, där väg och
järnväg fungerar parallellt (sammodalitet), har av samhälle och myndigheter
setts som ett instrument för att minska de externa effekterna från godstrafiken
på väg. Men samtidigt upplever näringslivet en osäkerhet kring samhällets
intentioner och agerande då myndigheter å ena sidan är tydliga i sitt budskap
att andelen intermodalitet skall öka men å andra sidan skapar inte
myndigheterna rätt förutsättningar för att kunna etablera hållbara intermodala
transportsystem. Det finns dock indikationer på att lagstiftning och regleringar
kring transportsystemet samt avgiftssättning av infrastruktur ökar potentialen
för intermodalitet.
Ett flertal studier visar att det finns ett genuint intresse hos näringslivet för att
öka järnvägstransporterna och andelen intermodalitet, inte minst av
miljömässiga skäl. Men samtidigt säger också de flesta att det från
myndighetshåll behövs både en morot och en piska för att driva frågorna. Det
är med andra ord inget man är främmande för, vilket är intressant att
konstatera. Hos varuägarna har strategier kring miljövänligare transporter
[här: intermodala] gått från att vara personanknutna och kortsiktiga till att i
koncernerna börja bli välgrundade och långsiktiga (Bärthel och Woxenius,
2003, 2004, Thalenius, 2008, Jensen et al, 2008, Storhagen et al, 2008).
Beslut om investeringar i infrastruktur görs oftast utgående från en
samhällsekonomisk värdering av nyttan av en specifik investering. Beslut om
val av transportlösning sker från ett företagsekonomiskt perspektiv där en
transportchef eller logistikchef tar ett beslut som berör en mängd transporter
mellan vissa destinationer och ingår ett långsiktigt avtal med en eller flera
transportörer. Godsmarknaden är mer komplex och godstransportmodellerna
är därför inte lika välutvecklade som persontrafikmodellerna (Lundberg,
2006). Flertalet av dessa modeller glömmer bort de logistiska aspekterna i
transportsystemen samt att godssegmenten som ingår i kombi ofta behöver
samordnas (ex lokalt producerat) och terminalhanteras.
Den första kategorin artiklar som genomgicks vara artiklar kring
makromodeller för val av trafikslag och transportlösning, effekter av
avgiftssättning för trafik och infrastruktur. Dessa studier ger generella
indikationer om den intermodala potentialen för dagligvarubranschen, men
bygger i hög grad på högt aggregerad data och som Groothedde et al (2006)
och Jensen (2008) anger är potentialen för intermodala transporter kopplad till
transportföretag och transportförmedlares strategiska beslut.
A - 18