Nationell godsanalys

övervärderar vissa faktorer. Priset får i denna undersökning stor
genomslagskraft, vilket kan tyda på prisfaktorn övervärderats. En förklaring
kan vara att företagen är nöjda med de övriga faktorer som fanns med i
undersökningens parvisa val (transporttid, frekvens och turtäthet). Ett problem
som kommit fram är att företag med högvärdigt gods har speciella värderingar
och det har inte gått att få fram signifikanta resultat vid analyser där
indelningar i olika grupper med dessa företag är gjorda.
I ett arbete för Godstransportdelegationen (2001) analyserar Enarsson, L. och
Lindblad (2000) den svenska industrins nuvarande och framtida krav på
transportsystemen. Baserat på ett strukturerat urval av 115 svenska företag
valdes 15 företag ut för djupintervjuer och ytterligare 100 företag fick en
enkät. Intervjuer genomfördes med företag som hade en dominerande
ställning inom sin bransch och som hade stora transportvolymer relativt
genomsnittet. Karaktäriserande var att de hade betydande nationella och
internationella flöden för både inleveranser och utleveranser. Marknaden
strukturerades baserat på (1) Geografi, (2) lastbärare, (3) transporterade
produkternas varuvärde och volym samt (4) kvalitetsparametrar. Företagen i
undersökningen betonade betydelsen av geografiska avstånd och andra
geografiska förhållanden vid val av transportsystem och vid utformning av
system. Det finns betydande variationer mellan branscher vad gäller
inleveranser och utleveranser, vilket beror på produkternas hanterbarhet och
den geografiska avståndet mellan anläggningarna. Trender som beskrivs av
Enarsson och Lindblad (2000) är att ledtiden mellan producent till butik för
transporter inom Europa måste minskas. Högre transportfrekvens med mindre
sändningsvolymer är en trolig strategi samt ökande transporter från Östeuropa
och Asien.
I den första grupperingen ingick (1) livsmedel, (2) kvarnprodukter (3) drycker
och (4) foder. Företagen i grupp 1 hade huvuddelen av sitt inflöde
från Sverige och att det i övrigt sker från Norra Europa.
Avsättningsmarknaden var Sverige samt delvis även i övriga Skandinavien.
Volymer till övriga delar av Norra Europa är blygsamma i relation till
inrikesvolymerna. Produkternas varuvärde kategoriserades som mellan (9 000
– 90 000 SEK/ton). Livsmedel ställer höga krav på hygien till följd av de krav
som livsmedelsverket ställer på hantering av dessa produkter. De ställer också
krav på tempererade transporter, den så kallade kylkedjan. Utredarna finner
mycket få variationer i de kvalitetskrav som företag i olika branscher ställer
på transporterna. Företagen förutsätter att kvalitetskraven uppfylls av
transportörerna.
Flertalet företag använder sig av standardiserade transportsystem med små
eller inga variationer. Merparten av produktionen går in i ett leveranslager
som därefter hämtas av transportföretaget enligt schemalagda avgångar.
Ytterst få har utformat egna transport- och flödessystem där kopplingar
A - 34