24.09.2013 Views

Nationell godsanalys

Nationell godsanalys

Nationell godsanalys

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

intermodala transporter och systemtåg. Företaget transporterade under år 2006<br />

8,2 miljoner ton gods. Systemtågen utgör 10 % av omsättningen, men det är<br />

inom den intermodala sektorn som företaget växer. Under år 2005 ökade<br />

trafiken med över 20 % och under 2006 var trafiktillväxten 14-15 %. Det<br />

medför att företaget har en marknadsandel i de stora relationerna mot Södra-<br />

Norge på 30-50 % och på Nordnorge 80 % (Bärthel och Cardebring, 2007).<br />

Utvecklingen i Sverige har till skillnad från Norge inte skett i det etablerade<br />

nätverket utan genom etablering av ett nätverk och olika pendlar mellan<br />

hamnar och inlandsterminaler. Tillväxten sker utanför det tidigare etablerade<br />

nätverket i det som i kommande text beskrivs som kund- och agentinitierade<br />

intermodala transportskedjor.<br />

De intermodala transporterna har ökat långsamt från år 1985, 3,1 miljoner ton<br />

(Jensen, 1987), till 4,0 miljoner ton år 2000 (Banverket, 2001). Men efter år<br />

2000 har de intermodala transporterna haft en mycket gynnsam utveckling<br />

och den transporterade godsmängden har ökat med 50 % till 6,9 miljoner ton<br />

under perioden 2000-2007. Nästan uteslutande härrör ökningen från<br />

containertransporter mellan Göteborgs Hamn och inlandsterminaler (dry<br />

ports). Inrikes har trafiken stagnerat till följd av tröghet i etablerade<br />

marknadskanaler samt den hårda konkurrensen från lastbilstrafiken.<br />

Ökningen av intermodala transporter till och från Göteborgs Hamn bör ställas<br />

i relation till att Transportindustriförbundet (1997) angav att<br />

järnvägstransporter fram till mitten av 1990-ötalet varit fördelaktigt men att<br />

biltransporter i allt fler relationer tedde sig som ett gynnsammare alternativ.<br />

Åsikten stämde med den tidens generella åsikter om att lastbilstrafiken<br />

kontinuerligt blev effektivare.<br />

Statistik för järnvägstransporter finns (se Nelldal och Wajsman i<br />

Näringsdepartementet, 2005), men avsaknad av transpararens från källor till<br />

resultat är ett uttalat problem (Andersson et al, 2005). Det finns därför en viss<br />

osäkerhet i hur mycket intermodala transporter som ingår i Green Cargos<br />

vagnslastnätverk. Företaget kör intermodalt för Rexam, SSA, Carlsberg,<br />

Arizona Chemicals, men det är inte säkerställt att dessa volymer ingår i den<br />

generella statistiken för intermodala transporter.<br />

Utvecklingen i Sverige innebär att det numera finns tre parallella nätverk. För<br />

det första transporteras en stor mängd intermodala enheter i Green Cargos<br />

vagnslastnätverk. För det andra finns Cargo Nets intermodala nätverk som<br />

trafikeras av heltåg mellan terminalerna. Slutligen finns ett nätverk med<br />

skyttlar utgående från Göteborgs Hamn till 23 inlandsterminaler i Sverige. De<br />

internationella nätverken koppas till det svenska via gateways som Trelleborg,<br />

Malmö och Göteborg. En schematisk av nätverket presenteras i figur 1.<br />

Utöver nämnda nätverk har Green Cargo försökt att etablera ett s k<br />

linjenätverk (SJ Lättkombi), vilket analyserats av Bärthel och Woxenius<br />

(2003, 2004).<br />

A - 21

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!