Nationell godsanalys

Utväxlingen av järnvägsvagnar antas bestå av momenten växla tomma
vagnar, tomgångskörning av loket och växling av lastade vagnar. Totalt
uppskattas tiden till ca en timma. Beroende på vilken loktyp som används så
varierar bränsleförbrukningen vid växlingsarbete mellan 16 och 40 liter per
timma och vid tomgångskörning 6 och 17 liter per timma. Fördelningen av
arbetet mellan växling och tomgångskörning är ca 50 minuters växlingsarbete
och 10 minuter tomgångskörning per godståg.
Ett intressant jämförelseexempel är SJ Lättkombi där växelflaken lyftes under
spänningsförande tråd. Det innebar för det första att diesellok undveks för
växling till och från terminalen. För det andra hanterade trucken med lätthet
åtta växelflak under en 20 minutersperiod, vilket inklusive tomtransporter på
terminalen innebär 0,7-0,8 liter per hanterad enhet.
Litteraturen visar på ett stort antal studier som har mycket varierande resultat.
Blinges (1995) studie överensstämmer med resultaten från Bäckströms (2008)
studie och en gemensam slutsats är att en intermodal transportkedja belastar
miljön med ungefär 50 % av utsläppen i relativt en landsvägstransport på
transportavstånd på 400 – 450 km. Studierna visar också att intermodala
transporter kan ifrågasättas på kortare avstånd till följd av de avsevärda
utsläppen på terminalerna, men att som Bark et al (2008) dra slutsatsen att
med den energiförbrukning som behövs i den intermodala terminalen kan hela
lastbilsekipaget 20-30 km köra är tvivel aktig utan fortsatta studier. Det
indikerar att lyft och terminalväxling är två energikrävande moment och att
det med rätt terminaldesign, rätta styrningssystem och rätt teknik borde gå at
spara stora energimängder per år. Det indikerar att intermodala transporter
inte har den miljöfördel som ofta nämns på korta sträckor.
På kort sikt bör undersökning göras om tomgångskörningen kan minskas för
terminalmaskinerna. På lång sikt bör möjligheterna till alternativa bränslen/
bränsleblandningar undersökas, avgasrening på maskinerna samt hur
användandet av diesellok för växling till och från terminalerna kan minimeras
eller undvikas.
3.9 Insamling och distribution
Den absoluta majoriteten av kombiforskningen utgår från järnvägen och
fokuserar terminal-till-terminal. Stordriftsfördelarna i terminalhanteringen och
i viss mån även tågföringen har studerats ingående och diskuteras flitigt. Det
studerade systemets gränser brukar dras vid terminalens grindar och
lastbilsforslingen betraktas ofta som något som bara ”beställs” eller sköts av
kombibolagets kund. Forskningen om lastbilsforslingen verkar begränsad till
makroekonomisk modellering av terminalers upptagningsområde (Nierat,
1997) och operationsanalytisk m a p upptagningsområde och val av vilken
terminal en lastbil skall köra till (Morlok och Spasovic, 1997). Samtidigt som
A - 44