Nationell godsanalys

förändringar i olika transportsystem till följd av teknologiska, organisatoriska
och institutionella faktorer och menar att kärnan i transportsystemparadigm
består av tre element:
Teknologiska element som lok, lastbärare, vagnar, hanteringsteknik och
terminaler
Organisatoriska element: organisatoriska funktioner för de olika
funktionerna i en intermodal transportkedja (matartransporter, terminal,
fjärrtransport etc), tidtabeller, tilldelning av slottider på terminaler och
infrastruktur, egenskaper hos slottiderna, prioritet på infrastrukturen,
marknadsfunktionen och samordningsfunktionen.
Institutionella element: marknadsregleringen, finansiella aspekter,
standardisering, normer, arbetslagstiftning etc.
Det dominerande järnvägsparadigmet består av en kombination av faktorer
som kan härledas till ovanstående tre element. Det intermodala
transportsystemet har byggt upp baserat på denna kunskap och de
grundläggande egenskaperna hos det nuvarande produktionsparadigmet för
intermodala transporter är således baserat starka lok, långa tåg, stora
bangårdar och stora konventionella terminaler dit vagnar behöver växlas
(Rudel, 2002). Produktionssystemet är anpassat efter stora volymer över långa
distanser (Woxenius och Bärthel, 2008) för lågvärdigt gods (Storhagen et al,
2008). Produktionssystemet reflekterar principerna hos massproduktion och
dess sökande efter skalekonomi (Bukold, 1996). Som ofta påpekas härrör
paradigmet från den tid då merparten av godsvolymerna bestod av tungt eller
bulkgods. Rudel (2002) påpekar att detta paradigm inkluderar en den
specialiserad kunskap och expertis som nämns ovan och som är kopplad till
den strategiska och taktiska planeringsprocessen för järnvägssystemet .
Traditionellt har en sådan ackumulerad kunskap visat sig mycket resistent mot
förändring och innovationer, eftersom ett sådant beteende är vanligt i
branscher med ett fåtal konkurrerande företag. Flexibla driftsformer, ex
linjetrafikeringssystem, eller flexibel organisation får inte utrymme eftersom
de inte överensstämmer med det dominerande paradigmet.
Detta är en viktig anledning till varför radikala innovationer inte utvecklas
inom järnvägsföretagen och varför upptagning av innovationer som ej
överensstämmer med det dominerande paradigmet ofta förkastas som
orealistiska. Radikala innovationer riskerar att konkurrera med etablerad
service (intern kannibalism) och därmed riskerar företagets position på
marknaden undermineras. Det teoretiska resonemanget blir tydligt när vi
betraktar utvecklingen till Göteborgs Hamn där de etablerade företagen nästan
trängts ut av nya och organisatoriskt innovativa som erbjuder rederier och
A - 16