Nationell godsanalys

More documents

Recommendations

Info

förändringar i olika transportsystem till följd av teknologiska, organisatoriska och institutionella faktorer och menar att kärnan i transportsystemparadigm består av tre element: Teknologiska element som lok, lastbärare, vagnar, hanteringsteknik och terminaler Organisatoriska element: organisatoriska funktioner för de olika funktionerna i en intermodal transportkedja (matartransporter, terminal, fjärrtransport etc), tidtabeller, tilldelning av slottider på terminaler och infrastruktur, egenskaper hos slottiderna, prioritet på infrastrukturen, marknadsfunktionen och samordningsfunktionen. Institutionella element: marknadsregleringen, finansiella aspekter, standardisering, normer, arbetslagstiftning etc. Det dominerande järnvägsparadigmet består av en kombination av faktorer som kan härledas till ovanstående tre element. Det intermodala transportsystemet har byggt upp baserat på denna kunskap och de grundläggande egenskaperna hos det nuvarande produktionsparadigmet för intermodala transporter är således baserat starka lok, långa tåg, stora bangårdar och stora konventionella terminaler dit vagnar behöver växlas (Rudel, 2002). Produktionssystemet är anpassat efter stora volymer över långa distanser (Woxenius och Bärthel, 2008) för lågvärdigt gods (Storhagen et al, 2008). Produktionssystemet reflekterar principerna hos massproduktion och dess sökande efter skalekonomi (Bukold, 1996). Som ofta påpekas härrör paradigmet från den tid då merparten av godsvolymerna bestod av tungt eller bulkgods. Rudel (2002) påpekar att detta paradigm inkluderar en den specialiserad kunskap och expertis som nämns ovan och som är kopplad till den strategiska och taktiska planeringsprocessen för järnvägssystemet . Traditionellt har en sådan ackumulerad kunskap visat sig mycket resistent mot förändring och innovationer, eftersom ett sådant beteende är vanligt i branscher med ett fåtal konkurrerande företag. Flexibla driftsformer, ex linjetrafikeringssystem, eller flexibel organisation får inte utrymme eftersom de inte överensstämmer med det dominerande paradigmet. Detta är en viktig anledning till varför radikala innovationer inte utvecklas inom järnvägsföretagen och varför upptagning av innovationer som ej överensstämmer med det dominerande paradigmet ofta förkastas som orealistiska. Radikala innovationer riskerar att konkurrera med etablerad service (intern kannibalism) och därmed riskerar företagets position på marknaden undermineras. Det teoretiska resonemanget blir tydligt när vi betraktar utvecklingen till Göteborgs Hamn där de etablerade företagen nästan trängts ut av nya och organisatoriskt innovativa som erbjuder rederier och A - 16
speditörer en komplett palett av kompletterande landsvägs- järnvägs och terminalservice. A - 17
Page 1 and 2:
1(82) Datum: 2008-09-29 Beteckning:
Page 3 and 4:
Förord Transporternas betydelse f
Page 5 and 6:
Trafikverkens vision för långväg
Page 7 and 8:
Innehållsförteckning 7(82) Datum:
Page 9 and 10:
Sammanfattning Ett väl fungerande
Page 11 and 12:
1. Inledning På uppdrag av regerin
Page 13 and 14:
Efter detta följer en redogörelse
Page 15 and 16:
2 Bakgrund 2.1 GODSTRANSPORTERNAS R
Page 17 and 18:
2.2 AKTUELLT INOM GODSSEKTORN Utvec
Page 19 and 20:
Eftersom järnväg och sjöfart dom
Page 21 and 22:
Av ovanstående figur kan man konst
Page 23 and 24:
Figur 3 Antal tåg och kapacitetsut
Page 25 and 26:
sjöfart begränsad. Den totala kos
Page 27 and 28:
Sjöfart Sveriges geografiska läge
Page 29 and 30:
väg, järnväg och sjöfart. Hamne
Page 31 and 32:
Observera! De uppgifter som present
Page 33 and 34:
Fig. 8 Utvecklingen av fraktflyget
Page 35 and 36:
förbättrade fraktmöjligheterna m
Page 37 and 38:
Energiåtgång (kWh/tonkm) 2007 202
Page 39 and 40:
Fig 11 Förändrade godstransportfl
Page 41 and 42:
3 Mål 3.1 NATIONELLA TRANSPORTPOLI
Page 43 and 44:
3.2 MILJÖKVALITETSMÅL OCH MILJÖK
Page 45 and 46:
4 Funktioner För att nå de politi
Page 47 and 48: samhälle. Konsekvenserna av ett HV
Page 49 and 50: Figur 7 a och b. Huvudvägnätet f
Page 51 and 52: Stax 25 med 8 ton/meter utan hastig
Page 53 and 54: Tillgänglighet enligt de transport
Page 55 and 56: omlastningsanläggningar på strate
Page 57 and 58: 5 Åtgärder och Strategier I följ
Page 59 and 60: Organisationen Näringslivets trans
Page 61 and 62: transporterade godsvolymen med inte
Page 63 and 64: 120000 100000 80000 60000 40000 200
Page 65 and 66: 2008). Den transporterade godsvolym
Page 67 and 68: % 25 20 15 10 5 0 Andel av inrikes
Page 69 and 70: inom Marco Polo II. Programmet löp
Page 71 and 72: Prognoser. I arbetet med prognoser
Page 73 and 74: Av det totala investeringsbehovet i
Page 75 and 76: Kraftförsörjning och långa tåg
Page 77 and 78: någon större exakthet, men materi
Page 79 and 80: 7 Referenser Banverket (2007a). Ett
Page 81 and 82: Regeringen (2006). Moderna transpor
Page 83: Appendix till Nationell Godsanalys
Page 87 and 88: Förord Rapporten utgör avrapporte
Page 89 and 90: A - 7
Page 91 and 92: komplexa organisationen och de stor
Page 93 and 94: För det andra har icke svensk och
Page 95 and 96: 2 En teoretisk ansats Politiska åt
Page 97: Figur 2 Logistik och transportanpas
Page 101 and 102: I spåren av det trafikpolitiska ar
Page 103 and 104: intermodala transporter och systemt
Page 105 and 106: fjärdepartslogistiker som driver e
Page 107 and 108: men även kombinationer mellan last
Page 109 and 110: et al, 2008) indikerar att kluster
Page 111 and 112: effektiv barriär mot utveckling av
Page 113 and 114: e of greater importance for the com
Page 115 and 116: som genomförts kring kundvärderin
Page 117 and 118: mellan de olika stegen i kedjan ing
Page 119 and 120: med sitt karaktäristiska produktio
Page 121 and 122: på minst 750 meter längd på de s
Page 123 and 124: det kan medföra utrymmesmässiga b
Page 125 and 126: med landsvägstransporter. Erbjuder
Page 127 and 128: lastbilsforslingen är styvmoderlig
Page 129 and 130: längddimensioner är begränsad. L
Page 131 and 132: vidare tillsammans med en analys av
Page 133 and 134: egränsad och växlingstider tillde
Page 135 and 136: En djupare ekonomisk analys av den
Page 137 and 138: terminalnätverk anpassat efter den
Page 139 and 140: Referenser Publicerade referenser A
Page 141 and 142: Bärthel, F. (2008) Kartläggning o
Page 143 and 144: Konings, R., H. Priemus och Nijkamp
Page 145 and 146: Sommar, R. (2006) Intermodal Transp
Page 147 and 148: Intervjuer Arne Jensen, Professor,
show all

Nationell godsanalys

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?