Nationell godsanalys
Nationell godsanalys
Nationell godsanalys
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Figur 2 Logistik och transportanpassning (Källa: Ohnell och Woxenius, 2003).<br />
Den första varianten beskrivs som direkt substitution. Det innebär att den<br />
karaktäristiken hos järnvägssystemet matchas mot en långdistanslänk i<br />
logistikkedjan. Noder och länkar blir generellt de samma, men trafikslagen i<br />
de olika länkarna skiftas. Konventionell intermodal trafik befinner sig i<br />
flertalet fall inom detta segment.<br />
Den andra varianten beskrivs som utbudsanpassning och innebär att<br />
transportköparnas efterfrågeprofil är stabil. Det medför att utvecklandet och<br />
etableringen av ett intermodalt transportsystem bygger på<br />
innovationsförmågan hos transportoperatören, infrastrukturhållaren samt<br />
leverantören av intermodal teknologi. Framgångarna för RailPort-konceptet<br />
kring Göteborgs Hamn kan till stor del förklaras av faktorer som är knutna till<br />
detta segment.<br />
Den tredje varianten beskrivs som efterfrågeanpassning och innebär att<br />
transportköparnas logistikstruktur anpassas till järnvägssystemets<br />
karaktäristika. Det innebär att tidläggning av järnvägens resurser kan göras<br />
effektivare, medge högre transportfrekvens och att transporter under dagen<br />
kan tillåtas.<br />
Den fjärde varianten bygger på en kombination mellan variant två och tre och<br />
kallas generellt för visionär lösning.<br />
Intermodala transporter har traditionellt utvecklades av järnvägsföretagen för<br />
att erbjuda effektiva transportlösningar i relationer där järnvägen av<br />
ekonomiska och infrastrukturella skäl inte kunde konkurrera med rena<br />
landsvägstransporter. Synen att intermodala transporter konkurrerar med<br />
landsvägstransporter håller dock successivt på att suddas ut och bilden blir<br />
idag allt mer samstämmig att intermodala transporter kompletterar med såväl<br />
landsvägstransporter som järnvägstransporter. Det intermodala<br />
transportsystemets historia och produktionsmässiga anknytning till<br />
järnvägssystemet innebär dock fortfarande att system designas efter<br />
långsamgående gods (Storhagen et al, 2008) i enlighet med<br />
vagnslastparadigmet. Det dominerande paradigmet definierar en uppsättning<br />
av accepterade innovationer som ligger i linje med det dominerade<br />
teknologiska paradigmets utvecklingslinje, medan det exkluderar innovationer<br />
som har stor potential att utmana detta paradigm. En viktig barriär mot<br />
utveckling av det intermodala transportsystemet består av arvet från<br />
järnvägssystemet (vagnslastsystemet).<br />
För att förstå hur man skall kunna öka förståelsen och kunskapen om<br />
möjligheter och barriärer med intermodala transporter behöver man i<br />
övergripande ordalag beskriva det dominerande produktionssystemet som har<br />
mognat under det senaste århundradet. Utgående från den kunskapen kan<br />
strategier etableras för överbrygga dessa barriärer Bukold (1996) analyserade<br />
A - 15
Change language