Nationell godsanalys

konkurrenter. Indikationer på ett bristande samarbete kan snarare skönjas
mellan förädlingsindustri och grossister, där grossisterna strävar efter logistisk
kontroll av inflödena, samt inom de större organisationerna och inte vertikalt i
branschens supply networks. Minskade barriärer ställer bland annat krav på en
ökad samverkan och framför allt på ett effektivare horisontellt
informationsutbyte i försörjningskedjor (Storhagen et al 2008).
Forskningsinriktningen kund- och agentinitierade intermodala transportkedjor
är inte okontroversiell. Det har inkommit synpunkter från representanter från
transportindustrin, vilket är förståeligt eftersom det som beskrivs och
diskuteras inom området granskar och kritiserar hur markanden är
organiserad. Det är forskning som ifrågasätter transportmarknadens
organisation och affärsidé. Företrädarna för lastbilsnäringen (Sveriges
Åkeriföretag, Schenker och Schenker Åkeri) har haft kraftiga synpunkter mot
alla projekt som går in och rotar i organisationen och marknaden för
intermodala transporter. Mårten Johansson, Sveriges Åkeriföretag, har
framfört kritik mot projektet [kund- och agentinitierade intermodala
transportkedjor] och har ifrågasatte om de personer som föreslagit projektet
förstår hur ”verkligheten” fungerar. Sveriges Åkeriföretags åsikt är att
forskningen inte skall lägga sig i hur marknaden är organiserad. De menar att
forskning inte ska påverka näringslivets logistiksystem utan att visst gods
lämpar sig bäst för lastbil och att sådant gods inte skall ”tryckas” över i
intermodala transportlösningar. Arne Jensen, professor vid Handelshögskolan,
har haft tydliga invändningar mot att forskning skall utgå från hur marknaden
är organiserad. Jensens menar att om forskningen utgår från hur nuvarande
organisation ser ut kan vi lägga ner mycket av forskningen. Forskning handlar
om att ta fram ny kunskap och att se framåt.
Forskningen kring intermodala transporter är koncentrerad kring tekniska,
ekonomiska och infrastrukturella barriärer och begränsningar (Bithas och
Nijkamp, 1997). Men tidigare nämnd forskning visar att
transportoperatörernas incitament för förändrat beteende samt för att utveckla
anpassade etableringsstrategier för nya intermodala transportsystem är minst
lika begränsade. Ämnesområden som intermodalt serviceutbud (Sommar,
2006), intermodala operatörers intermodala kunskap samt förmåga att
utveckla och etablera innovativa intermodala transportsystem (Bontekoning,
2002, Bärthel och Woxenius, 2003, 2004 samt Storhagen et al, 2008) samt
institutionella och byråkratiska barriärer är avgörande för möjligheterna att
utveckla och driva hållbara intermodala transportsystem. Utvecklingen av
intermodala transporter i Europa har varit knutna till hamn-hinterland
förbindelser (Woxenius och Bärthel, 2008) och endast i Schweiz har de rätta
förutsättningarna funnits för att etablera ett innovativt intermodalt
transportsystem (Rudel, 2002). Forskning med inriktning på
petrokemiindustrin (Bärthel, 2004) och inom dagligvarubranschen (Storhagen
A - 26