Nationell godsanalys

fjärdepartslogistiker som driver ett transportsystem där väg och järnväg
fungerar parallellt. Att köpa in intermodala transportlösningar skall vara lika
enkelt som med lastbilstransporter – ”man ringer ett telefonsamtal”.
3.4 Marknadsprocessen
Intermodala transportsystem kräver stora godsvolymer för att uppnå en
konkurrenskraftig kombination av kostnadseffektivitet och transportkvalitet
och goda miljöegenskaper. Hur stora godsvolymer som krävs beror bl.a. på
kraven på transportfrekvens. Volymer kan konsolideras via olika mekanismer.
Traditionellt har det skett genom marknadens utbytesprocesser, där
huvudtransportören (järnvägs- eller rederiföretaget) eller dennes agent säljer
huvudtransport plus terminalhantering till nästa led. Detta led har ofta bestått
av transportföretag som svarar för anslutningstransport och försäljning av hela
transporten (från dörr till dörr) till slutkund. Detta sätt att konsolidera gods
kan i huvudsak sägas representera en traditionell, marknadsbaserad
samordningsmekanism. Den svarar för huvuddelen av de intermodala
godsflödena.
En intermodal lösning är organisatoriskt och administrativt mer komplex att
köpa in än en tjänst som begränsar sig till ett enskilt trafikslag. I dagsläget är
det ingen transportförmedlare eller transportör som i den ordinarie
serviceportföljen erbjuder intermodala transporter utan enbart
trafikslagsberoende produkter. Vänder sig en transportköpare till en
transportör eller transportförmedlare erbjuds den antingen en lastbils- eller en
järnvägsservice. Valet om enheten skall transporteras intermodalt styrs
därefter av produktionsavdelningen hos den part som har huvudansvaret för
att utföra den fysiska transporten. Problemet upplevs av varuägarna som så
komplext av att den intermodala transporten blir svårgreppbar.
Transportköparna vill jämföra med köp av lastbilstransporter; ”Vi vill ringa
ett telefonsamtal”.
Den nämnda interna processen hos transportören visar på ett intressant
samband mellan marknadsavdelning (försäljning) och produktionsavdelning.
Järnvägsföretagens försäljare har idéer, men den transportlösning som
slutligen erbjuds transportköparen präglas av att produktionsavdelningen sitter
fast i gammalt tänkande och långsamgående gods. Det är en avsevärd barriär
för att skapa nya produkter (Storhagen et al, 2008). Komplexiteten i
utvecklingsprocess och i den operativa driften tenderar att öka i takt med att
antalet operatörer ökar, nya tekniska lösningar i vagnmateriel och
hanteringsutrustning skapas, IT-stöden utvecklas etc. Utvecklingen och
avregleringen är i grunden positiv och skapar nya möjligheter. Men det
behövs en agent för samordningen med inriktning på intermodalitet.
A - 23