Nationell godsanalys

med landsvägstransporter. Erbjuder endast att flytta utsläppen från en region
till mindre miljökänslig region.
Intermodala transporter ger upphov till den miljöpåverkan som uppstår när
energi för omlastning av lastbärare mellan väg- och järnvägsfordon sker.
Terminalernas design medför att dieselfordon behöver användas för att växla
tåg från överlämningsbangård till terminal, hanteringar sker i flertalet fall med
motviktstruck varefter enheten ställs i depå eller hämtas av en lastbil. Åt
motsatt riktning sker i princip samma aktiviteter frånsett att ett antal
terminaler är utrustade så att växling från terminalen inte behöver ske med
diesellok (Bäckström, 2008, Bärthel, 2008). Det förbrukas dessutom energi
vid ompositioneringar på terminalen.
En typisk hanteringsenhet på svenska terminaler är en reach-stacker med en
lyftkapacitet på 42-45 ton. Terminalhanteringen består av lossning från bil,
lyft med truck/kran/ terminaltraktor, utväxlig av järnvägsvagnar till
linjedragning med lok. Lossning från bil tar ungefär totalt 15 minuter inne på
terminalområdet. Bränsleförbrukningen för denna del är inte separat beräknad
inom ramen för MilKalk.
En reach-stacker förbrukar mellan 15-21 liter per driftstimme (Bäckström,
2008 och Bark et al, 2008). Antalet hanterade enheter per timme varierar
kraftigt, men normalt ligger den maximala mängden kring 12-13 enheter i
timmen, men att man vid bra styrning och bra terminaldesign och organisation
kan hantera 20-25 enheter på en timme vid arbetstoppar (Brunstad, 2007). Ett
lyft av container tar 2-3 minuter och växelflak/trailers ungefär den dubbla
tiden om stödbenen behöver vevas upp och kontrolleras. Till detta kommer
tomgångskörning och körtider. Bränsleförbrukningen varierar kraftigt, men
uppgår till 1,1-1,7 liter per hanterad enhet (Bark et al, 2008). Det stämmer
hyfsat med Bäckström (2008) som anger att vid den genomsnittlig
överföringen mellan bil och tåg (enkel väg) så emitteras vid Gullbergsvass ca
11 kg CO2 och den fossila energianvändningen är ca 152 MJ. För Stockholm,
Årsta är motsvarande värden ca 7 kg CO2 och 98 MJ. I Luleå är värdena 4 kg
CO2 och 55 MJ. Att det är lägre emissioner i Luleå kommer sig främst av
kortare hanteringstider med maskinerna (Bäckström, 2008 och Bark et al,
2008). Tidsåtgång, förflyttningen och energiförbrukningen är beroende av
designen på terminalen.
Hur många gånger lastbärarna hanteras varierar mellan olika terminaler, men i
grova drag kan man säga att hälften av lastbärarna mellanlagras så att de
kräver två lyft. För terminalarbetet gäller att lyfttiden är längre för växelflak
och trailers. Därför blir emissionerna från maskinerna större för dessa
lastbärare än för containers. De blir dock inte dubbelt så stora eftersom
körtiden och tomgångskörningen är ungefär lika lång för samtliga lastbärare.
Till exempel så gäller för Gullbergsvass att drifttiden (lyft, körning, tomgång)
är ca 7 minuter för container och ca 12 minuter för växelflak/trailers.
A - 43