Nationell godsanalys

Den enskilde varuägaren har själv sällan volymer för hellaster, något som
operatören traditionellt erbjuder för att få ekonomi i sin transport. Flera
godskunder behöver samordna godset i specifik relation i en lastbärare
eftersom sändningsstorleken oftast är mindre än en lastbärares kapacitet.
Lastbärare i olika relationer behöver därefter koordineras (samordnas) i
samma tåg för att dra nytta av skalfördelarna i transportsystemet. Slutligen
behöver tågen koordineras till dedikerade noder så att lastbärare och gods
mellan regioner med mindre inbördes volymer kan transporteras med
bibehållen frekvens och skalekonomi. En komplexitet som måste kunna
hanteras.
Nära den här frågan ligger att uppnå och bevara kritiska järnvägsvolymer.
Järnvägslösningar som fungerar bra bygger ofta på att skapa hög beläggning
genom kombinationer av olika godsslag och att kunna transportera gods i
bägge riktningar. Minskade volymer i någon del kan slå ut hela
järnvägssystemet. Å andra sidan gäller också det omvända. Tillkommande
volymer kan totalt sett skapa helt nya möjligheter.
3.4.1 Kundinitierade intermodala system
En mycket betydande och växande potential för intermodal transport har sin
grund i stora aktörers strategiska planering. Dessa aktörer är antingen stora,
ofta internationellt verksamma, tillverknings- eller handelsföretag med
godsflöden i logistiska nätverk mellan tillverknings- och/eller
distributionsenheter eller stora transportkoordinatorer (speditionsföretag,
hamnar) med stora flöden i internationella transportnätverk. De strategiska
incitamenten att övergå till intermodala transporter är insikten om att
miljöeffekter, trängsel och tilltagande brist på energi kommer att medföra
relativt sett dyrare landsvägstransporter samtidigt som intermodala transporter
långsamt höjer sin konkurrenskraft i olika avseenden.
Även om dessa aktörer totalt sett är stora som avlastare, kan varje enskild
aktörs godsflöden i specifika relationer vara otillräckliga som underlag för
konkurrenskraftiga intermodala transportkedjor. Alltså krävs konsolidering av
dessa aktörers godsflöden. Man kan nu även skönja en påbörjad trend mot att
större avlastare och transportkoordinatorer tar initiativ till samverkan eller
utredningar om samverkan i syfte att etablera intermodala transportkedjor och
system. Detta kan leda till olika former av partnerskap, konsortier etc. Det är
detta fenomen som här avses med kundinitierade intermodala
transportsystem.
Forskningen inom området inriktas mot organisatoriska processer som driver
fram en kundinitierad övergång från landsvägstransporter till intermodala
lösningar som bygger på godskonsolidering genom samverkan. I fokus står
kombinationen mellan lastbil och tåg i ett svenskt och europeiskt perspektiv,
A - 24