Nationell godsanalys

men i de internationella förbindelserna återstår mycket arbete (Paridon, 2007).
Nya problem inom järnvägssektorn är snarare bristen på lok, vagnar och
kapacitetsbristen på järnvägsinfrastrukturen.
Effekter av avregleringen är tydliga i såväl Sverige (Banverket, 2008) som
Tyskland (Ott, 2004, Banverket, 2007). I Tyskland har marknadsandelen ökat
från 15-20 % för godstransporter och även i Sverige är trenden tydlig. För
svensk del är det främst containertransporter mellan Göteborgs Hamn och
inlandsteminaler, rundvirkestransporter samt i viss mån trailertransporter som
de nya bolagen lyckats konkurrera kring. Godstrafiken på järnvägsnätet i
Sverige har ökat med 24 % sedan år 1997, vilket skall jämföras med SIKA
prognos från 1997 som anger 10 % mellan 1997 och 2010. Lastbilen har
under samma tidsperiod ökat med 21 %, vilket prognostiserades till 38 %
(Banverket, 2008).
Järnvägstrafiken har ökat kraftigt sedan 1990-talets början och på ett flertal
linjer råder kraftig kapacitetsbrist. På fem sträckor, i för den intermodala
utvecklingen viktiga områden, är kapaciteten överbelastad, vilket begränsar
den överförbara potentialen till intermodala transporter. Den kapacitetsbristen
fanns inte då exempelvis SJ Lättkombi var under utveckling. Kortare
överbelastade avsnitt inverkar kraftigt på kapaciteten på hela linjer, men
uppfattningen är att Banverket inte ens avväger mindre men effektiva
kapacitetshöjande åtgärder som nya förbigångsspår på dessa avsnitt.
Förbigångspår som i många fall togs bort under X 2000 anpassningen i början
av 1990-talet då brist inte förelåg.
3.16 Kapillär infrastruktur
Den kapillära infrastrukturens betydelse för godstransporter med järnväg har
diskuterats i två svensk rapporter under de senaste åren. Den första rapporten
beskriver utvecklingen av det kapillära nätverket i ett urval av svenska
kommuner (Östlund et al, 2006). Kommunerna grupperades i storstads-,
logistik, respektive små kommuner för att baserat på intervjuer med
företrädare för myndigheter, transportköpare, järnvägsoperatörer och
Banverket diskutera utveckling av den kapillära infrastrukturen i
kommunerna. Rapporten avslutades med en samhällsekonomisk kalkyl för ett
tiotal industrispårsprojekt som genomförts under den senaste 10-rsperioden.
Slutsatsen var att det i samtliga fall utom ett var samhällsekonomiskt att satsa
på industrispår men att det kortsiktigt krävs relativt stora volymer (> 30 000
ton) om ett enskilt företag skall stå för investeringskostnaden. Det
konstaterades i studien att en kraftig begränsning för transporter av
dagligvaror är grossisternas begränsade intresse för investering i industrispår
till deras lager.
A - 52