Nationell godsanalys

More documents

Recommendations

Info

godsnoderna menar vi är naturliga och följer väl de stabila godsstråk som näringslivets transporter nyttjar. Emellertid vill trafikverken poängtera att det är av yppersta vikt att marknadskrafterna ges utrymme för andra orter/terminaler att utvecklas och uppkomma. Dessa skall senare ges möjlighet att komplettera eller ersätta någon av de utpekade terminalerna. Vidare bör ett ”strategiskt nät av kombiterminaler” även kunna inkludera andra terminaler än de ovan nämnda för att ”helheten skall kunna vara större än delarna”. 4.5 INTERNATIONELLT PERSPEKTIV För att hantera transportnäringens stora fossilbränsleberoende arbetar EU med en logistikplan. I många år har EU därför verkat för en överflyttning av transporter från väg till järnväg och sjöfart (inklusive så kallade inland waterways). Hösten 2007 publicerades EU:s handlingsplan för logistik Freight logistics action plan. I denna läggs stor vikt vid så kallade gröna korridorer. Det Gröna Transportpaketet antogs av EU-kommissionen den 8 juli 2008 se http://ec.europa.eu/transport/greening/index_en.htm). Det övergripande syftet med paketet är att göra transporterna utveckla hållbarheten för transporterna. En korrekt prissättning och en ökad internaliseringsgrad av externa effekter hör till huvudkomponenterna i detta arbete. I paketet ingår två initiativ: Förslag till bedömning av de externa transportkostnaderna och en strategi för hur de externa transportkostnaderna kan internaliseras i alla olika transportsätt, För vägtransporter ingår ett konkret förslag om ändring av Eurovinjettdirektivet för att möjliggöra en större differentiering av avgifter baserat på marginalkostnader för externa effekter. En ändring i direktivet möjliggör också en ökning av internaliseringsgraden för järnvägstransporter. För järnvägstransporter ingår förslag om hantering av järnvägsbuller. Idén med transportkorridorer utmärks av en koncentration av godstrafik mellan stora centraler och av relativt långa transportsträckor. Gröna transportkorridorer är benämningen på ett integrerat transportkoncept inom vilket närsjöfart, järnvägstransporter, transporter på inre vattenvägar och vägtransporter kompletterar varandra för att göra det möjligt att välja miljövänliga lösningar. Syftet med de gröna korridorerna är således att bemöta de ökande trafikvolymerna och samtidigt främja en hållbar miljö och energieffektivitet. Korridorerna ska utrustas med lämpliga 54(82) Datum: 2008-09-29 Beteckning: SA10A 2008:1854 LS 2008-0511 F08-853/SA10 0403-08-01239 Ert datum: 2008-01-17 Er beteckning: N2008/243/IR
omlastningsanläggningar på strategiska platser. Ambitionen med de gröna korridorerna utvecklas också något i de dokument som går under samlingsnamnet ”Greening Transport Package” (ec.europa.eu/transport/greening/index_en.htm den 21 augusti 2008). EU:s handlingsplan för logistik fokuserar även på: • Informationsflödet runt transporterna (Internet for Cargo) • Administrationen och regelverken runt transporterna • Kompetensen runt transporterna • Tjänsterna i transportsystemet • Tätorter Enligt Europeiska kommissionens analys av planen blir de förväntade effekterna av ett genomförande: • Bättre utnyttjande av transportinfrastrukturen • Bättre hantering vid gränsövergångar • Bättre integration mellan transportslagen • Bättre kvalitet i varje transportled • Högre kompetens inom området Infrastrukturella investeringar utanför Sveriges gränser kan mycket väl ha avgörande betydelse för det nationella godstransportsystemets funktion. Ett exempel kan t ex vara en fast förbindelse över Fehmarn Bält 11 . Givet att man vidtar nödvändiga åtgärder för infrastrukturen på anslutningar etc torde de positiva effekterna för järnvägen vara relativt sett större än motsvarande för vägsektorn. Den positiva effekten för svenskt näringsliv kommer troligen att vara omfattande. Framför allt kan man vänta sig att effekten blir stor i 11 Den 3 september 2008 skrev Danmark och Tyskland under ett avtal om att bygga förbindelsen enligt Dagens Industri (4/9 2008). Bron kommer, när den står färdig 2018, att förkorta restiden mellan Sverige och kontinenten med ungefär en timme. 55(82) Datum: 2008-09-29 Beteckning: SA10A 2008:1854 LS 2008-0511 F08-853/SA10 0403-08-01239 Ert datum: 2008-01-17 Er beteckning: N2008/243/IR
Page 1 and 2:
1(82) Datum: 2008-09-29 Beteckning:
Page 3 and 4: Förord Transporternas betydelse f
Page 5 and 6: Trafikverkens vision för långväg
Page 7 and 8: Innehållsförteckning 7(82) Datum:
Page 9 and 10: Sammanfattning Ett väl fungerande
Page 11 and 12: 1. Inledning På uppdrag av regerin
Page 13 and 14: Efter detta följer en redogörelse
Page 15 and 16: 2 Bakgrund 2.1 GODSTRANSPORTERNAS R
Page 17 and 18: 2.2 AKTUELLT INOM GODSSEKTORN Utvec
Page 19 and 20: Eftersom järnväg och sjöfart dom
Page 21 and 22: Av ovanstående figur kan man konst
Page 23 and 24: Figur 3 Antal tåg och kapacitetsut
Page 25 and 26: sjöfart begränsad. Den totala kos
Page 27 and 28: Sjöfart Sveriges geografiska läge
Page 29 and 30: väg, järnväg och sjöfart. Hamne
Page 31 and 32: Observera! De uppgifter som present
Page 33 and 34: Fig. 8 Utvecklingen av fraktflyget
Page 35 and 36: förbättrade fraktmöjligheterna m
Page 37 and 38: Energiåtgång (kWh/tonkm) 2007 202
Page 39 and 40: Fig 11 Förändrade godstransportfl
Page 41 and 42: 3 Mål 3.1 NATIONELLA TRANSPORTPOLI
Page 43 and 44: 3.2 MILJÖKVALITETSMÅL OCH MILJÖK
Page 45 and 46: 4 Funktioner För att nå de politi
Page 47 and 48: samhälle. Konsekvenserna av ett HV
Page 49 and 50: Figur 7 a och b. Huvudvägnätet f
Page 51 and 52: Stax 25 med 8 ton/meter utan hastig
Page 53: Tillgänglighet enligt de transport
Page 57 and 58: 5 Åtgärder och Strategier I följ
Page 59 and 60: Organisationen Näringslivets trans
Page 61 and 62: transporterade godsvolymen med inte
Page 63 and 64: 120000 100000 80000 60000 40000 200
Page 65 and 66: 2008). Den transporterade godsvolym
Page 67 and 68: % 25 20 15 10 5 0 Andel av inrikes
Page 69 and 70: inom Marco Polo II. Programmet löp
Page 71 and 72: Prognoser. I arbetet med prognoser
Page 73 and 74: Av det totala investeringsbehovet i
Page 75 and 76: Kraftförsörjning och långa tåg
Page 77 and 78: någon större exakthet, men materi
Page 79 and 80: 7 Referenser Banverket (2007a). Ett
Page 81 and 82: Regeringen (2006). Moderna transpor
Page 83: Appendix till Nationell Godsanalys
Page 87 and 88: Förord Rapporten utgör avrapporte
Page 89 and 90: A - 7
Page 91 and 92: komplexa organisationen och de stor
Page 93 and 94: För det andra har icke svensk och
Page 95 and 96: 2 En teoretisk ansats Politiska åt
Page 97 and 98: Figur 2 Logistik och transportanpas
Page 99 and 100: speditörer en komplett palett av k
Page 101 and 102: I spåren av det trafikpolitiska ar
Page 103 and 104: intermodala transporter och systemt
Page 105 and 106:
fjärdepartslogistiker som driver e
Page 107 and 108:
men även kombinationer mellan last
Page 109 and 110:
et al, 2008) indikerar att kluster
Page 111 and 112:
effektiv barriär mot utveckling av
Page 113 and 114:
e of greater importance for the com
Page 115 and 116:
som genomförts kring kundvärderin
Page 117 and 118:
mellan de olika stegen i kedjan ing
Page 119 and 120:
med sitt karaktäristiska produktio
Page 121 and 122:
på minst 750 meter längd på de s
Page 123 and 124:
det kan medföra utrymmesmässiga b
Page 125 and 126:
med landsvägstransporter. Erbjuder
Page 127 and 128:
lastbilsforslingen är styvmoderlig
Page 129 and 130:
längddimensioner är begränsad. L
Page 131 and 132:
vidare tillsammans med en analys av
Page 133 and 134:
egränsad och växlingstider tillde
Page 135 and 136:
En djupare ekonomisk analys av den
Page 137 and 138:
terminalnätverk anpassat efter den
Page 139 and 140:
Referenser Publicerade referenser A
Page 141 and 142:
Bärthel, F. (2008) Kartläggning o
Page 143 and 144:
Konings, R., H. Priemus och Nijkamp
Page 145 and 146:
Sommar, R. (2006) Intermodal Transp
Page 147 and 148:
Intervjuer Arne Jensen, Professor,
show all

Nationell godsanalys

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?