Nationell godsanalys

Observera! De uppgifter som presenteras i figurerna ovan skall tolkas
varsamt. Anledningen är att den bara redovisar gods som går över kaj. Många
hamnar har betydligt större godsomsättning om man innefattar gods som går
landvägen till/från hamnen. Olika godstyper i ovanstående pajdiagram skulle
påverkas i olika grad om de även innefattade detta gods.
För att svenskt näringsliv skall kunna stå starka i den internationella
konkurrensen har sjöfartens funktion och effektivitet i transportkedjan en
särställning. Infrastrukturen på våra vattenvägar kommer med nödvändighet
att behöva byggas ut för att hamnarna skall stå sig i den internationella och
nationella konkurrensen (intermodalt och intramodalt). Hur denna typ av
investeringar skall komma till stånd och var dessa skall ske för att bidra till ett
så effektivt utnyttjande av resurserna som möjligt har inte prioriterats i detta
arbete. Eftersom farledsinvesteringar ofta är mycket omfattande kan statligt
stöd vara nödvändigt.
Eco-driving är ett område som diskuteras flitigt inom person- och
godstransporter på väg. Emellertid har eco-driving dessutom nått sjöfarten. I
Dagens Industri (31/7 2008) beskrivs hur rederier sparar pengar och minskar
miljöpåverkan genom att dra ner farten på grunt vatten.
Luftfart
Under de senaste trettio åren har det skett en tredubbling av de fraktvolymer
som hanteras på svenska flygplatser, vilket motsvarar en ökning med 4,5
procent per år. Flygfrakten beräknas över tid öka fortare än den
personbefordrade, såväl i Sverige som internationellt. Under första halvåret
2008 har emellertid en vikande internationell konjunktur medfört att
fraktvolymerna i Sverige och Europa minskat något i jämförelse med samma
period föregående år. Den övervägande delen av den svenska flygfrakten
hanteras på Arlanda, Landvetter och Malmö Airport.
Mellan 1997 och 2007 ökade den globala flygfrakten med 55,3 procent. Förra
året uppgick frakten till 41 miljoner ton enligt statistik från ICAO.
Huvuddelen, omkring 24,6 miljoner ton utgjordes av internationell frakt.
Resterande utgjordes av inrikesfrakt, där USA har den största marknaden.
Liksom för passagerarflyget minskade fraktflyget i början av 2000- talet. År
2001 sjönk flygfrakten globalt med 5,9 procent som ett resultat av nedgången
i världsekonomin (se figur 7).
31(82)
Datum: 2008-09-29
Beteckning:
SA10A 2008:1854
LS 2008-0511
F08-853/SA10
0403-08-01239
Ert datum: 2008-01-17
Er beteckning: N2008/243/IR