Läs hela boken. Hämta pdf-fil i fulltext - Per Acke Orstadius

Forskarna kunde då också försöka ta reda på hur betygen påverkar
människors livskvalitet. Hur många elever, som genom sina betyg hamnat
in på en yrkesbana, som de inte trivs med. Eller hur många elever,
som genom sina betyg hindrats att komma in på en yrkesbana, som de
haft lust till och förutsättningar för? Eller hur många elevers psykiska
problem, magkatarrer, ätstörningar, självmordsförsök och tom självmord,
som kunnat undvikas, om de sluppit betygsstressen och den oro
för framtiden, som framkallats av misslyckanden på betygsprov.
Forskarna skulle då också kunna undersöka hur mycket av den kunskap,
som eleverna har betygspapper på, som sitter kvar och som kan
användas, när de lämnat skolan. Eller hur mycket resurser i form av lönekostnader
och tid för elever och lärare, som går åt för att mäta i stället
för att skapa kunskapstillväxt. Kanske kunde de också skaffa sig en uppfattning
om hur mycket betygen kostar samhället i sjukvård och i sociala
kostnader för elever, som hamnat snett, och för utbrända lärare, som
lång tidssjukskrivits.
Slutligen skulle forskarna kunna undersöka i vad mån betygen fyller
sina funktioner. Hur betygen kan fungera som ett och samma urvals -
instrument för högre studier, oavsett vilka yrken studierna ska leda till.
Eller vilken motivation, som ständigt låga provresultat och betyg kan ge
de elever, som bäst behöver motivation. Eller vilken slags information
som elever, föräldrar och arbetsgivare kan få genom enstaka siffror eller
bokstäver på ett papper. Forskarna skulle också kunna fundera över om
det över huvudtaget är möjligt att konstruera en graderad betygsättning,
som inte inom kort kommer att dömas ut för att den är orättvis eller
snedvridande i olika avseenden.
När forskarna givit svar på alla dessa frågor, kommer det troligen att
framstå som ett mysterium, att de graderade betygen så länge kommit
att betraktas som en helig ko, vars existens icke får ifrågasättas.
– 106 –