Läs hela boken. Hämta pdf-fil i fulltext - Per Acke Orstadius

verna finner meningen i det kunnande, som de behöver i livet, i stället
för i ett papper på de mätbara kunskaper, som de en gång hade. Ställs
frågorna i den ordningen kommer ingen att rösta för de betyg, som är
oförenliga med den goda skolan men oumbärliga för tvångets skola.
Det är inte rimligt att bygga viktiga beslut om skolan på vad folk
tycker. Även om det är en majoritet av folket, som tycker så. Det är heller
inte rimligt att bygga besluten på vad enskilda, högt uppsatta beslutsfattare
tycker. Ju mer makt beslutsfattaren har över besluten, desto viktiga -
re är det att han fattar besluten på goda grunder. Att han inte bara tycker
till och sedan rycker i de spakar, som styr skolan.
Hybridskolan
Muslimer och kristna. Kommunister och kapitalister. Hiphopare och
hårdrockare. I religionen som i politiken som i ungdomskulturen bildas
ideligen motsatta läger, som bekämpar varandra och varandras tänkesätt.
Så ock i skoldebatten. Konservativa och radikala. Reaktionära och progressiva.
Bromsklossar och flummare. Etiketterna är många. Såväl bland
politiker, kulturpersoner som lärare finner man anhängare av båda lägren.
Detta är märkligt.
Hur kan intellektuellt och moraliskt redliga personer bli så oeniga
om hur slipstenen ska dras i skolan? Det bedrivs ju en omfattande pedagogisk
forskning. Det borde väl inte vara omöjligt att enas om vilket
kunnande, som eleverna behöver, hur denna kunskapstillväxt går till och
vad som krävs för den. Man lär få gå till historien för att finna en förkla -
ring på detta fenomen.
Fram till mitten av förra århundradet hade vi en urvalsskola. En tiondel
av varje årskull elever fick gå i läroverk, de övriga fick stanna i en sex -
årig folkskola. Denna auktoritära urvalsskola präglades av sträng disciplin
och mycket rabbelkunskaper. På lektionerna var det genomgående
kateder undervisning med förhör av läxa och genomgång av ny läxa i läroboken.
Man hade täta betygsprov och satte betyg under alla terminer i en
sjugradig bokstavsskala, som i praktiken var femtongradig, eftersom +
och – kunde ges efter betygen B, Ba, AB och litet a. Målen för undervis-
– 56 –