Läs hela boken. Hämta pdf-fil i fulltext - Per Acke Orstadius

More documents

Recommendations

Info

karaktär av egentlig yrkesutbildning. I alla andra yrkesutbildningar utgår man från en inventering av de situationer i arbetet, som den studerande kommer att möta. Man formulerar mål och utformar inlärningssituationer, som ska leda till att den studerande kan klara av sina uppgifter. Men inom många lärarutbildningar har man inte tagit den praktiska yrkesutövningen som främsta utgångspunkt för planeringen, utan snarare grundat den på pedagogisk teori, mestadels hämtad från aktuella forskningsrapporter. Pedagogisk teori behövs som stöd för den träning och de råd, som kandidaterna får för att kunna fatta och genomföra bra beslut. En lärare fattar dagligen hundratals beslut. Lärarkandidaten behöver därför en systematisk träning i att fatta beslut. Dessvärre ges det nu på de flesta håll inte något större utrymme för sådan systematisk träning i lärarutbildningen. Kandidaternas övnings - praktik i skolor har också skurits ner kraftigt under nittiotalet. Detta har bidragit till att många kandidater säger sig ha svårt att finna någon röd tråd i utbildningen. Så skulle det inte behövt vara, om lärarutbildningen planerats utifrån ett demokratiskt förhållningssätt. Då skulle också eleverna fått bättre lärare. ELEVER BEHÖVER EN VETTIG UTVÄRDERING AV SKOLAN. Som framgått finns det skolor, som väl tillgodoser elevernas behov i olika avseenden. Men det finns också skolor, som inte gör det. Därför behövs en central utvärdering av hur väl skolorna tillgodoser elevernas behov. En utvärdering, som följs upp med administrativa åtgärder, så att alla elever får en bra skola. Dessbättre finns det nu goda resurser inom Skolverket för att göra en sådan utvärdering av skolorna. Ett stort antal tjänster har tillsatts för inspektion och utvärdering av skolornas verksamhet. Dessvärre verkar det inte, som att det är skolornas förmåga att tillgodo - se elevernas behov, som i första hand ska utvärderas. Utvärderingen tycks i hög grad fokuseras på elevernas förmåga att nå mätbara mål, och då främst i de tre ämnen, som omfattas av nationella prov. Genom fokuse - ringen på det mätbara kommer liten eller ingen vikt att läggas på de ämnesövergripande målen. Genom fokuseringen på de tre ämnena svens - – 34 –
ka, matematik och engelska kommer också mindre vikt att läggas på övriga ämnen i skolan. Den centrala utvärderingen kommer i hög grad att styra verksam - heten i skolorna, när dessa av ekonomiska och andra skäl måste hävda sig i konkurrensen med andra skolor. Detta kan medföra, att eleverna finner än mindre mening med det de lär och känner än mindre stimulans i lärarbetet. Den centrala utvärderingen kan därför komma att minska i stället för att öka elevernas beredskap inför framtiden och deras möjligheter till ett rikare liv. – 35 –
Page 2 and 3: Det fattas beslut om skolan
Page 4 and 5: Ekelunds Förlag AB Box 2050 169 02
Page 6 and 7: del ii om skolans innehåll och arb
Page 8 and 9: DEL I OM FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HIND
Page 10 and 11: Tankarna och känslorna När nattva
Page 12 and 13: Lusten och framgången LUSTEN. Barn
Page 14 and 15: och empati för att krypa under ski
Page 16 and 17: inte bara få veta att vissa altern
Page 18 and 19: ment. Dessa argument är inget anna
Page 20 and 21: Men eleverna ska helst också kunna
Page 22 and 23: som behövs för alla dessa studier
Page 24 and 25: Demokratiska beslut Ett företag ka
Page 26 and 27: Dessbättre håller nu timplanerna
Page 28 and 29: nåtts beträffande ämneskunskaper
Page 30 and 31: största hindret för ett demokrati
Page 34 and 35: HINDER FÖR BRA SKOLBESLUT Skadlig
Page 36 and 37: skolan eller med slagord som kunska
Page 38 and 39: Man kan höra kommunpolitiker yttra
Page 40 and 41: Kändisarna Debatten i massmedia om
Page 42 and 43: Mänskliga svagheter Bristfälliga
Page 44 and 45: mycket, det är svindyrt och vi har
Page 46 and 47: till förslag, som man enas om. Men
Page 48 and 49: na finns tillgängliga i vanliga bu
Page 50 and 51: Bromsklossar I skolans beslutsmaski
Page 52 and 53: iten” än åt kunskaperna. Detta
Page 54 and 55: verna finner meningen i det kunnand
Page 56 and 57: en återvändsgränd. I den grände
Page 58 and 59: ningar, kommer man att få problem
Page 60 and 61: Skolans innehåll Besluten om vad e
Page 62 and 63: nya informationstekniken. Framtidsk
Page 64 and 65: utveckla sådana personliga kvalite
Page 66 and 67: Utbildning eller kunskapstillväxt?
Page 68 and 69: alltfler blivit rädda för att opp
Page 70 and 71: sina liv. De är värda all vår re
Page 72 and 73: Självständigt arbete De politiker
Page 74 and 75: Det kan gå snett i grupparbeten av
Page 76 and 77: och varför han skulle göra så. H
Page 78 and 79: tvingats ta hänsyn till skillnaden
Page 80 and 81: som behövs. Utan en sådan medvete
Page 82 and 83:
De yrken där utövaren klarar sig
Page 84 and 85:
elevant för den blivande lärargä
Page 86 and 87:
Övningspraktiken i skolorna är no
Page 88 and 89:
* Jag hade fem elever, som var myck
Page 90 and 91:
På gymnasiets ekonomiska linjer fa
Page 92 and 93:
Vem tjänar på betygen? År 1989 t
Page 94 and 95:
grundade på iakttagelser och såda
Page 96 and 97:
I den betygsfria skolan är det ele
Page 98 and 99:
• De trivialiserar undervisningen
Page 100 and 101:
Forskningen Det blir inga bra beslu
Page 102 and 103:
Några frågor, som inte ställs M
Page 104 and 105:
Forskning för bra undervisning Lä
Page 106 and 107:
Forskningsanknuten lärarutbildning
show all

Läs hela boken. Hämta pdf-fil i fulltext - Per Acke Orstadius

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?