Läs hela boken. Hämta pdf-fil i fulltext - Per Acke Orstadius

läxor, prov, betyg och bestraffningar. Dessvärre tilläts de på 80-talet att
tämligen oemotsagda få propagera för sitt motstånd mot läroplanens
int entioner. Deras argument ansågs kanske från ansvarigt forskarhåll
som alltför ytliga och vulgära för att behöva bemötas. Detta visade sig
vara ett misstag.
Hittills har motståndarna till läroplansskolan inte nämnvärt förmått
att ändra på besluten om målen och arbetssätten i läroplanen. Men man
har lyckats fördröja de förändringar av skolans ramar, som är nödvändiga
för förverkligandet av läroplansskolan. Så länge dessa ramar hindrar
genomförandet av läroplansskolan, har vi en hybridskola, där moderna
mål och arbetssätt ska passas in i en förlegad organisation. På senare tid
har också startats en nolltoleransskola, där duktigt reaktionära ton -
gångar känns igen.
Argumenten
All skoldebatt avser att påverka skolbeslut. Alla skolbeslut påverkar
elevers kunskapstillväxt. Därför borde de argument, som används i skoldebatten,
vara grundade på vetande och analys. Inte på tyckande och
slagord.
FLUMMET. Det har förekommit mycket flum av olika slag i skoldebatten.
Som en reaktion på misslyckade tillämpningar av undervisnings -
teknologin på sextitalet lät man på sina håll tusen blommor blomma i
stället. I vissa akademiska utbildningar slopade man under en period de
förutbestämda målen och studiegångarna. Studenterna skulle själva
bestämma vad de behövde lära sig och hur det skulle gå till. Utbildningstiden
kom mer att ägnas åt diskussioner om mål och medel än åt den
egentliga yrkesutbildningen. Missnöjet blev stort och flumstämpeln på
verksamheten var berättigad. Något liknande flum nådde dock aldrig ut
i ungdomsskolan. Likväl använder sig de reaktionära än idag av flumstämpeln
för att misskreditera läroplanerna och den förda skolpolitiken.
Man motsätter sig de ämnesövergripande, personlighetsutvecklande
målen för skolan. Man talar om att skolan ägnar sig mer åt ”den sociala
– 53 –