Läs hela boken. Hämta pdf-fil i fulltext - Per Acke Orstadius

elevant för den blivande lärargärningen. Utbildningstiden är begränsad.
Därför måste den användas till sådan ämnesteori, som kandidaternas
blivande elever har nytta av att lära sig. Och sådan pedagogisk teori, som
går att tillämpa i undervisningen. Kurserna får inte upptas av sådan kunskap,
som kandidaterna redan har. Eller sådan kunskap, som de med
fördel kan lära sig på egen hand, jämsides med den framtida yrkes -
utövningen. Eller sådan kunskap, som varken kan bidra till att öka de
kommande elevernas handlingsberedskap eller livskvalitet.
Utgångspunkten för en planering av lärarutbildning bör vara det,
som läraren behöver kunna för att klara olika situationer i skolarbetet.
Utgångspunkten bör inte vara den ämnesteori och den pedagogiska
teori, som kan hämtas ur kunskapsberget. Det erforderliga kunnandet är
målet för utbildningen, teorin kan ingå bland medlen för att nå målet.
Medvetna och rationellt fattade beslut leder till bättre kunskaps -
tillväxt. Därför bör kandidaterna få lära sig att fatta sådana beslut. De
ska genom utbildningen bibringas en inre kompass, som talar om för
dem vilka alternativ, som är bra, och vilka, som är mindre bra. Förmågan
att fatta bra beslut kan växa fram genom en träning i didaktisk analys
i växelverkan med skolpraktik.
Träningen i didaktisk analys kan gå till så, att kandidaten får välja och
formulera konkreta mål för en lektionssekvens. För olika mål får hon
välja och utforma inlärningssituationer, uppgifter, faktapresentationer,
provuppgifter osv. Hon får välja lämpligt sätt att inleda lektionssekvenser,
förklara och åskådliggöra knepiga moment, organisera arbetet, lösa
konflikter osv. För varje delmoment i analysträningen diskuterar kandidatgruppen
vad som är bra respektive mindre bra med olika alternativ.
Som underlag för diskussionerna ligger deras egna erfarenheter från
klassrummen, material de själva tagit fram, videosekvenser och rollspel.
Som hjälpmedel vid den didaktiska analysträningen kan man med
fördel använda gemensamt framtagna kriterielistor och förenklande
modeller, som visar sammanhang, som är viktiga för kunskapstillväxten.
Dessa kriterielistor och modeller används sedan också som checklistor
vid kandidaternas lektionsplaneringar och vid analysen efter deras praktiklektioner
för att skapa kontinuitet i utbildningen.
Den didaktiska analysträningen utgör det naturliga mellanledet mel-
– 87 –