Läs hela boken. Hämta pdf-fil i fulltext - Per Acke Orstadius

Vem tjänar på betygen?
År 1989 tillsatte regeringen en expertgrupp, som fick i uppgift att analysera
betygens funktioner och betydelse. I gruppens rapport ”Betygens effekter
på undervisningen” föreslog fem av gruppens medlemmar att betygen
skulle ersättas med kompetensbevis medan de övriga sex förordade ett
betygssystem i två steg, godkänd och väl godkänd. Den betygsutredning,
som tillsattes året därefter av den moderata skolministern, hindrades
märkligt nog i direktiven att undersöka alternativ till graderade betyg.
Frågan är varför. En historisk tillbakablick kan möjligen ge en ledtråd.
Den allmänna rösträtten infördes, trots protester från de politiker,
som tillvaratog de priviligierades intressen. En grundskola för alla infördes,
trots protester från samma håll. De rika och de välutbildade ville
inte dela med sig av makten och rikedomen till de övriga. Därför slog
man också vakt om den i alla avseenden odemokratiska skola, där den
tiondel av eleverna, som hade råd och stöd hemifrån, gick till läroverk,
medan de övriga fick stanna i den vanliga folkskolan. På så sätt kunde
man tillförsäkra de privilegierades barn en plats främst i kön till goda
utbildningar och välbetalda jobb.
När grundskolan likväl infördes, undanröjdes också de flesta av de
ekonomiska och organisatoriska spärrar, som dittills hindrat arbetarklassens
barn att studera vidare. Dessa spärrar kom emellertid att ersättas av
de graderade betygen, som utvecklades till ett nära nog lika effektivt hinder
för vidare klassresor. Betygskonkurrens leder nämligen också till att
de privilegierades barn får förtur i kön till den högre utbildningen. Inte
för att de är mera begåvade än andra, utan för att de är privilegierade.
Det finns föräldrar, som läser sagor för sina barn, som svarar på alla
barnens frågor, som leder in barnen i utvecklande fritidsintressen och
förser dem med böcker och dataprogram. Som låter dem få en ostörd
och välutrustad arbetsplats i hemmet. Som inpräntar i dem betydelsen
av att lyckas i skolan, som förhör deras läxor, låter dem få privatlektioner
osv. Men det finns också föräldrar, som av olika anledningar inte kan
ge sina barn något av allt detta. Det är därför stora olikheter i barnens
förutsättningar när det gäller språk, begreppsförråd, intressen och attityder
redan när de börjar skolan.
– 95 –