Läs hela boken. Hämta pdf-fil i fulltext - Per Acke Orstadius

ÄMNESLÄRARNA. Elevernas skoldag kan splittras upp i ett stort antal
olika ämnen. Varje ny lärare, som eleverna möter, fordrar att de ska engagera
sig i just dennes ämne. Det kan gälla en krävande genomgång av ett
nytt ämnesområde, trots att eleverna är uttröttade av ett matteprov timmen
innan. Läraren kan ge prov och läxor utan att ta reda på hur mycket
prov och läxor, som eleverna har i andra ämnen. Genom att undervisningen
delas upp i många ämnen med många olika lärare, tappar man
lätt bort helheten i elevernas arbetssituation. Vilken total arbetsbelastning
de har, hur de mår och hur de utvecklas. Ju mer benägna lärarna är
att stanna i det egna ämnets brunn utan att blicka över brunnskanten,
desto jobbigare och otryggare blir tillvaron för eleverna.
KURSPLANERNA. Varje ämne har sin kursplan. Summan av det eleverna
lär sig i de olika ämnena blir deras totala kunskapstillväxt i skolan. Men
den kunskapstillväxt de behöver omfattar långt mer än det, som de olika
kursplanerna föreskriver. Summan av skolämnenas sektorer täcker inte
på lång väg det kunnande, som eleverna behöver. Läroplanen tar upp ett
antal ämnesövergripande mål. Mål, som ofta hamnar någonstans emellan
ämneslärarnas bord. Alla lärare ska sköta dessa mål, heter det. Men
säger man så, händer det lätt att ingen sköter dem.
Det behövs en större medvetenhet om helhetens betydelse för skolbesluten.
Måhända måste man locka upp befattningshavarna ur deras
brunnar och tvinga dem att skåda helheten och samverka till att skolans
överordnade mål nås. Frågan är vem som tar ansvar för detta och hur det
ska gå till.
Konsensussjukan
I Gustav Vasas avskedstal till Riksens Ständer den 16 juni 1560 finns
följande mening: ”Jag wet ock, att de Swenske äro snare till att samtycka,
sene till att utransaka.” Om det beror på folksjälen eller inte undandrar
sig mitt bedömande, men jag har erfarit, att denna benägenhet fort -
farande präglar många av de arbetsgrupper och kommittéer, som har att
besluta om skola och lärarutbildning. Man kommer vanligen snabbt fram
– 47 –