Läs hela boken. Hämta pdf-fil i fulltext - Per Acke Orstadius

ningen var strängt begränsade till ämneskunskaper. Några personlighets -
utvecklande, ämnesövergripande mål fanns inte. Eleverna tvingades till
flitigt arbete och gott uppförande genom hot om underbetyg, hem -
anmärkningar, kvarsittning, aga, skamvrån, relegering osv. De duktigaste
och fogligaste av eleverna kunde också få beröm och premium som uppmuntran.
Efter urvalsskolan följde på femtitalet enhetsskolan och senare grund -
skolan. I läroplanerna för den nya skolan tillkom en rad nya mål, som
till stor del handlar om elevernas personlighetsutveckling. Målen är
ämnes övergripande, dvs varje lärare ska i sin undervisning så långt det är
möjligt ansvara för att eleverna når dessa mål.
Studierna ska i stor utsträckning bestå av självständigt arbete, enskilt
eller i grupp. Eleverna ska främst motiveras genom att de får framgång i
studierna och finner dem intressanta. Så ska skolan vara enligt gällande
läroplaner. Men så är den blott undantagsvis i grundskolans senare
skolår och i gymnasieskolan.
Vad som har skett är, att vi fått en hybridskola. Den ”nya” skolans
mål och arbetssätt har trängts in i den gamla urvalsskolans yttre ramar.
Man har försökt pussla in en rund kloss i ett fyrkantigt hål.
Det är svårt att arbeta mot ämnesövergripande mål eller bedriva
ämnesövergripande temastudier, när timplanen bara upptar fristående
läroämnen med egna kursplaner. Det är svårt att motivera eleverna för
större grupparbeten, när schemat tvingar dem att avbryta sina arbeten
och börja på något nytt var och varannan timme. Det är svårt för läraren
att utgå från varje elevs behov och förutsättningar, om hon undervisar i
ett halvdussin klasser med 30 elever i varje klass. Det är svårt att motivera
eleverna för sådana aktiviteter, som leder till den personlighetsutveckling
och det varaktiga kunnande, som de behöver, när verksamheten i skolan
fokuseras på sådana mätbara kunskaper, som ligger till grund för betyg.
Man kan ha två förhållningssätt till hybridskolan. Antingen kan man
acceptera, att den är som den är och försöka göra det bästa möjliga av
situationen. Många lärare och skolor har trots svårigheterna nått långt
på vägen mot läroplansskolan. Men detta gäller framför allt under tidigare
skolår. I de senare skolåren har ämnessplittringen och betygsättningskraven
på de flesta håll fört strävandena mot läroplansskolan in i
– 57 –