Läs hela boken. Hämta pdf-fil i fulltext - Per Acke Orstadius

Skolans arbetssätt
Det sägs ibland, att läraren ska välja det sätt att arbeta, som passar hennes
läggning bäst. Det är en sanning med modifikation. Läraren ska välja det
sätt att arbeta, som bäst leder fram till målen för undervisningen. Målen
är av olika karaktär. Därför måste arbetssättet variera. För varje mål finns
det inlärningssituationer, som bättre än andra leder till kunskapstillväxt.
Enkla minneskunskaper lär sig t ex de flesta elever bäst genom att de
får läsa skriven text i egen takt. Men eleven kan inte lära sig cykla eller
skriva på datorn genom att läsa skriven text. För dessa mål krävs, att hon
får öva på cykeln eller datorn. När eleven ska förstå något, kan hon få
hjälp av att läraren förklarar det för klassen. Men läraren kan inte från
katedern lära eleverna kreativitet, ansvarstagande, samarbetsförmåga eller
solidaritet. För sådana mål krävs mer av självständiga och elevaktiva
arbets sätt, individuellt eller i grupp.
Den debatt, som förts om vilket arbetssätt som är bäst, katederundervisning
eller självständigt arbete, är därför något enfaldig. Det är inte
fråga om det ena eller det andra. Men det kan vara fråga om hur mycket
av det ena eller det andra. I den gamla urvalsskolan var katederundervisningen
helt förhärskande. Men enligt läroplanerna är det nu de mera själv -
ständiga och elevaktiva arbetssätten, som ska dominera i undervisningen.
Detta för att göra eleverna mera motiverade och för att man ska kunna
nå de personlighetsutvecklande, ämnesövergripande målen. Men också
för att elevernas kunskapstillväxt ska bli mera varaktig och användbar.
Beslutsfattare på olika nivåer har att rätta sig efter läroplanernas
rekommendationer om skolans arbetssätt. De ska fatta sådana beslut om
lokaler, utrustning, timplaner, utvärdering, läromedel, lärarutbildning
osv, som underlättar för lärarna att arbeta på det sätt, som läroplanerna
föreskriver. Så har också skett i många avseenden och på många skolor.
Men långt ifrån alla.
– 74 –