Läs hela boken. Hämta pdf-fil i fulltext - Per Acke Orstadius

* Jag hade fem elever, som var mycket osäkra på division och procent -
räkning. På en rast bad jag deras mattelärare, att hon skulle låta dem få
använda lektionstiden till denna elementära matematik. Under tiden
kunde de övriga eleverna fortsätta med andragradsekvationerna, tyckte
jag. ”Det går inte”, svarade hon, ”alla måste läsa samma kurs, annars kan
jag inte sätta rättvisa betyg på dem”. Betygen var för henne överordnade
förnuftet.
* Efter en lektion om företagandets villkor frågade jag kandidaten, om
hon inte kunde tänka sig att låta eleverna intervjua ett antal småföretagare
på orten om deras problem. ”Nej, det hinner vi inte”, svarade hon,
”eleverna vill inte göra sådana grupparbeten för de är mycket betygsmedvetna.
De vill bara att jag ska gå igenom sådant, som kommer på
nästa prov”. Betygen var för dem viktigare än kunskaper från verkligheten.
* En handledare beklagade sig över hur svårt det var att få med kollegerna
i ett projektsamarbete. Han hade föreslagit lärarna i kurserna i
svenska och samhällskunskap, att de skulle avsätta några timmar vardera
under tre veckor. Eleverna skulle undersöka effekterna för de berörda
människorna av att en närbelägen industri nyligen lagts ner. Kollegerna
hade invänt, att de behövde varenda timme av lektionstiden för att hinna
med kursmålen. Dessutom tyckte de inte att de kunde sätta rättvisa betyg
på de enskilda eleverna, när de jobbade i grupper på det sättet.
* I en klass med stor spridning i elevernas kunskaper hade en kandidat
svårt att hitta tillräckligt många tillämpningsexempel på lönsamhetskalkyler
åt de snabbaste eleverna. Samtidigt hade hon svårt att hinna med
att förklara elementa för elever, som kommit på efterkälken. Jag föreslog,
att hon skulle låta de snabbare eleverna befästa sina kunskaper genom att
förklara för de långsammare. Handledaren sade då, att han försökt med
detta men fått bakläxa av sin rektor. En pappa hade ringt honom och
klagat på att hans son hade fått tjänstgöra som extralärare. Sonen skulle
förkovra sig själv under lektionerna, så att han säkert fick de betyg, som
krävdes för att komma in på Handelshögskolan.
* Under en lektion satte jag mig ner hos en elev, som tydligen inte fattat
alls vad uppgiften gick ut på. Jag frågade om hon inte varit med på
genomgången. ”Jovisst”, svarade hon, ”men jag fattade inte något då
heller, det var nästan ingen som begrep något.” – ”Men var det ingen
– 91 –