Läs hela boken. Hämta pdf-fil i fulltext - Per Acke Orstadius

ELEVER BEHÖVER VETTIGA REGLER ATT FÖLJA. Det behövs regler
och bestämmelser om det ska råda ordning och ett gott arbetsklimat i en
skola. Eleverna vill att det ska finnas regler och råda ordning. Men inte
vilka regler som helst. Bäst är om de tillsammans med skolans personal
får vara med och utforma reglerna. Om så inte sker, måste reglerna
kunna förklaras och motiveras på ett för eleverna godtagbart sätt. Annars
kan det bli både si och så med åtlydnaden av dem. Än värre är att elever,
som känner sig överkörda av reglerna, kan tappa motivationen och lusten
att lära.
Dessbättre förekommer det allt oftare att lärarna tillsammans med
sina elever kommer överens om vilka regler, som ska gälla i klassrummet.
Det är också vanligt att skolans ledning låter representanter för eleverna
delta i utformningen av de övriga regler och sanktioner, som ska gälla i
skolan.
Dessvärre beslutas det på många håll om regler och sanktioner utan
att man ser dessa ur ett elevperspektiv. Man inför t ex totalförbud för
kepsar och freestyleapparater. Man stänger ute elever, som kommer för
sent till lektioner. Man gör detta utan att kunna ge för eleven godtagbara
svar på deras frågor. Generella regler, som inte kan förankras hos elever -
na, skadar relationen mellan lärare och elev och därmed elevens kunskaps -
tillväxt.
ELEVER BEHÖVER BRA LÄRARE. Hur mycket eleven lär sig beror i hög
grad på hur duktiga hennes lärare är. Hur väl de förmår att stödja och
motivera henne, planera och leda arbetet, förklara för henne och ge sammanhang,
lyssna till henne och visa att de bryr sig om henne osv. Lärarens
förmåga att lyckas i arbetet beror till en del på hennes personliga
egenskaper. Men till stor del beror det också på den utbildning hon fått.
Dessbättre söker sig varje år ett stort antal studenter till lärarbanan.
De flesta är entusiastiska och har stora förväntningar på den utbildning,
som de ska få för att klara sig bra i jobbet. Det läggs också ner stora
resurser på denna utbildning och den ena lärarutbildningsreformen har
följt på den andra.
Dessvärre har många lärarkandidater blivit besvikna på sin yrkes -
utbildning. En anledning kan vara, att den kanske inte haft så mycket
– 33 –