Läs hela boken. Hämta pdf-fil i fulltext - Per Acke Orstadius

More documents

Recommendations

Info

elevant för den blivande lärargärningen. Utbildningstiden är begränsad. Därför måste den användas till sådan ämnesteori, som kandidaternas blivande elever har nytta av att lära sig. Och sådan pedagogisk teori, som går att tillämpa i undervisningen. Kurserna får inte upptas av sådan kunskap, som kandidaterna redan har. Eller sådan kunskap, som de med fördel kan lära sig på egen hand, jämsides med den framtida yrkes - utövningen. Eller sådan kunskap, som varken kan bidra till att öka de kommande elevernas handlingsberedskap eller livskvalitet. Utgångspunkten för en planering av lärarutbildning bör vara det, som läraren behöver kunna för att klara olika situationer i skolarbetet. Utgångspunkten bör inte vara den ämnesteori och den pedagogiska teori, som kan hämtas ur kunskapsberget. Det erforderliga kunnandet är målet för utbildningen, teorin kan ingå bland medlen för att nå målet. Medvetna och rationellt fattade beslut leder till bättre kunskaps - tillväxt. Därför bör kandidaterna få lära sig att fatta sådana beslut. De ska genom utbildningen bibringas en inre kompass, som talar om för dem vilka alternativ, som är bra, och vilka, som är mindre bra. Förmågan att fatta bra beslut kan växa fram genom en träning i didaktisk analys i växelverkan med skolpraktik. Träningen i didaktisk analys kan gå till så, att kandidaten får välja och formulera konkreta mål för en lektionssekvens. För olika mål får hon välja och utforma inlärningssituationer, uppgifter, faktapresentationer, provuppgifter osv. Hon får välja lämpligt sätt att inleda lektionssekvenser, förklara och åskådliggöra knepiga moment, organisera arbetet, lösa konflikter osv. För varje delmoment i analysträningen diskuterar kandidatgruppen vad som är bra respektive mindre bra med olika alternativ. Som underlag för diskussionerna ligger deras egna erfarenheter från klassrummen, material de själva tagit fram, videosekvenser och rollspel. Som hjälpmedel vid den didaktiska analysträningen kan man med fördel använda gemensamt framtagna kriterielistor och förenklande modeller, som visar sammanhang, som är viktiga för kunskapstillväxten. Dessa kriterielistor och modeller används sedan också som checklistor vid kandidaternas lektionsplaneringar och vid analysen efter deras praktiklektioner för att skapa kontinuitet i utbildningen. Den didaktiska analysträningen utgör det naturliga mellanledet mel- – 87 –
lan å ena sidan kandidaternas studier i ämnesteori och pedagogik och å andra sidan deras praktiska yrkesutövning i klassrummet. Utan detta mellanled hänger de teoretiska kunskaperna i luften. Dessvärre är detta något, som många nyblivna lärare erfarit. Teorin och praktiken Lärarutbildningen är en yrkesutbildning. Lärarkandidaterna ska lära sig att i praktiken kunna planera och genomföra undervisning. För detta behöver de delta i praktiska övningar. Men de behöver också goda teorier att stödja sig på i yrkesutövningen. Uppfattningen om hur mycket praktik och hur mycket teori de behöver har varierat. Ämneslärarutbildningen var på femtitalet närmast en lärlingsutbildning. Efter teoretiska ämnesstudier fick kandidaten sin egentliga yrkes - utbildning under ett provår, då hon fick följa en erfaren lärare i arbetet och själv ta över ansvar för en del av undervisningen. En lärling inom hantverksyrken fick lära sitt arbete av en mästare, som genom mästarprov bevisat sin yrkesskicklighet. Yrkeskompetensen hos provårshand - ledarna kunde dock ibland ifrågasättas. Vad många av dessa handledare saknade var framför allt en pedagogisk/didaktisk förankring. Man förmedlade sina egna trial and error-försök i undervisningen till kandidaterna utan att kunna analysera eller härleda dessa till några principer. Man förklarade hur man gjorde men kunde inte förklara varför man skulle göra så. Det sätt att undervisa, som passade dem, passade ofta inte deras kandidater, eftersom den då förhärskande katederundervisningen till stor del byggde på lärarens personlighet. Provårshandledarnas brist på teoretisk förankring i pedagogik och didaktik blev dock besvärande, när de nya läroplanerna kom med krav på en ändring av arbetssätten i undervisningen. Många handledare hade själva inte prövat på de självständiga arbetssätten och var väl inte så övertygade om dessas fördelar. Man såg då från centralt håll provårsinstitutionen som ett hinder för skolreformerna och organiserade om <strong>hela</strong> den praktisk/pedagogiska utbildningen. Den kom så småningom att bli allt mindre praktisk och alltmer teoretisk. – 88 –
Page 2 and 3:
Det fattas beslut om skolan
Page 4 and 5:
Ekelunds Förlag AB Box 2050 169 02
Page 6 and 7:
del ii om skolans innehåll och arb
Page 8 and 9:
DEL I OM FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HIND
Page 10 and 11:
Tankarna och känslorna När nattva
Page 12 and 13:
Lusten och framgången LUSTEN. Barn
Page 14 and 15:
och empati för att krypa under ski
Page 16 and 17:
inte bara få veta att vissa altern
Page 18 and 19:
ment. Dessa argument är inget anna
Page 20 and 21:
Men eleverna ska helst också kunna
Page 22 and 23:
som behövs för alla dessa studier
Page 24 and 25:
Demokratiska beslut Ett företag ka
Page 26 and 27:
Dessbättre håller nu timplanerna
Page 28 and 29:
nåtts beträffande ämneskunskaper
Page 30 and 31:
största hindret för ett demokrati
Page 32 and 33:
karaktär av egentlig yrkesutbildni
Page 34 and 35: HINDER FÖR BRA SKOLBESLUT Skadlig
Page 36 and 37: skolan eller med slagord som kunska
Page 38 and 39: Man kan höra kommunpolitiker yttra
Page 40 and 41: Kändisarna Debatten i massmedia om
Page 42 and 43: Mänskliga svagheter Bristfälliga
Page 44 and 45: mycket, det är svindyrt och vi har
Page 46 and 47: till förslag, som man enas om. Men
Page 48 and 49: na finns tillgängliga i vanliga bu
Page 50 and 51: Bromsklossar I skolans beslutsmaski
Page 52 and 53: iten” än åt kunskaperna. Detta
Page 54 and 55: verna finner meningen i det kunnand
Page 56 and 57: en återvändsgränd. I den grände
Page 58 and 59: ningar, kommer man att få problem
Page 60 and 61: Skolans innehåll Besluten om vad e
Page 62 and 63: nya informationstekniken. Framtidsk
Page 64 and 65: utveckla sådana personliga kvalite
Page 66 and 67: Utbildning eller kunskapstillväxt?
Page 68 and 69: alltfler blivit rädda för att opp
Page 70 and 71: sina liv. De är värda all vår re
Page 72 and 73: Självständigt arbete De politiker
Page 74 and 75: Det kan gå snett i grupparbeten av
Page 76 and 77: och varför han skulle göra så. H
Page 78 and 79: tvingats ta hänsyn till skillnaden
Page 80 and 81: som behövs. Utan en sådan medvete
Page 82 and 83: De yrken där utövaren klarar sig
Page 86 and 87: Övningspraktiken i skolorna är no
Page 88 and 89: * Jag hade fem elever, som var myck
Page 90 and 91: På gymnasiets ekonomiska linjer fa
Page 92 and 93: Vem tjänar på betygen? År 1989 t
Page 94 and 95: grundade på iakttagelser och såda
Page 96 and 97: I den betygsfria skolan är det ele
Page 98 and 99: • De trivialiserar undervisningen
Page 100 and 101: Forskningen Det blir inga bra beslu
Page 102 and 103: Några frågor, som inte ställs M
Page 104 and 105: Forskning för bra undervisning Lä
Page 106 and 107: Forskningsanknuten lärarutbildning
show all

Läs hela boken. Hämta pdf-fil i fulltext - Per Acke Orstadius

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?