Läs hela boken. Hämta pdf-fil i fulltext - Per Acke Orstadius

Disponentens bil heter visst inte Stjodebäjker eller vad du sa! Har ni
hört något så dumt! Den heter Stu-de-ba-ker för det står det på den och
det kan ju alla som kan läsa se. Har jag inte rätt, grabbar? Jovisst, där ser
du då!
”Fler vet bättre än färre” är inget acceptabelt sakargument. Likväl har
jag ibland bemötts med detta argument, när jag kritiserat förslag eller
själv föreslagit förändringar i utbildningar på akademisk nivå. Att människor
i vardagslag och att politiker av olika anledningar slirar i argumenteringen
må så vara. Men nog borde man på den akademiska nivån
kunna enas om att för evigt bannlysa tesen ”fler vet bättre än färre” som
argument. Hur ska man annars kunna skapa en fri debatt om de beslut,
som ska fattas om utbildningars mål och metoder utanför de ofta slutna
kretsar, som en gång givits makten att bestämma?
TYCKERIERNA. Ledande företrädare för den svenska skolpolitiken har
upprepade gånger sagt, att de tycker om betyg. Det allvarliga är inte, att
de tycker om betyg utan att de tycker om betyg. Jag tycker om flamröda
tulpaner, Mozarts pianokonserter, rött vin och gorgonzola. Sådant kan
man tycka om. Men man får inte tycka om betygen. Betygen styr undervisningen
under senare skolår mer än något annat styrmedel. Betygen
påverkar år ligen en halv miljon elevers dagliga arbete, deras kunskaps -
tillväxt, deras självförtroende, deras känslor och deras framtid. Om betygen
tycker man inte. Om betygens vara eller inte vara fattar man beslut,
sedan man grundligt undersökt vilka effekter betygen har på kunskaps -
tillväxten och på eleverna. Vilka funktioner de har, hur de fyller dessa
funktioner och om det finns några andra sätt, som bättre skulle kunna
fylla dessa funktioner.
”Opinionsundersökningar visar att majoriteten av föräldrarna tycker
att betygen är bra. De flesta elever tycker att skolan skulle vara meningslös
utan betyg.” Fler vet bättre än färre. Punkt slut. Inte ett ord om att
betygen är nödvändiga i en skola, som bygger på tvång och betyg.
Den fråga, som först borde ställas, är ju om föräldrarna och eleverna
vill ha en skola, som bygger på lusten att lära eller en skola, som bygger
på tvånget att lära. En skola, där alla elever kan lyckas eller en skola, där
misslyckandet för många elever är inbyggt i systemet. En skola, där ele-
– 55 –