fulltext - Brottsoffermyndigheten

1.4. Urvalsprocessen
De rättsfall jag valt är: NJA 1988s 40, NJA 1980 s 725, NJA 1997 s 539, NJA 1986
s 415 och NJA 1986 s 127.
Urvalet har gjorts utifrån NJA:s redovisade domar från Högsta domstolen och
utgör som tidigare nämnts prejudikat för vidare domstolspraxis. Därifrån har jag
genomfört ytterligare en urvalsprocess, där jag främst tagit hänsyn till vilken relation
parterna har till varandra, och även försökt finna en variationsbredd. Vi finner bland
rättsfallen följande variationer i fråga om relationen mellan de båda parterna: tidigare
sammanboende, har träffats eller känner igen varandra till utseendet men ingen
närmare bekantskap samt ingen relation alls. Varför jag har valt en variationsbredd
utifrån relationen mellan parterna beror på att jag är intresserad av vilken betydelse
relationen mellan de båda parterna har i bedömningen av huruvida våldtäkt har
ägt rum. Innan 1984 tilldelades relationen en avgörande betydelse vid bedömning i
våldtäktsmål och det var först 1965 som våldtäkt inom äktenskapets ramar ansågs
vara ett brott. Frågan är då om det har någon betydelse idag, och om detta kan
tänkas inverka på hur målsägande skall agera för att i den straffrättsliga processen
betraktas som trovärdig.
Inledningsvis tänkte jag nu föra en diskussion om varför det problemområde jag
valt att diskutera är relevant. Jag kommer då också att tangera ontologiska och
epistemologiska problemställningar. Diskussionen syftar därmed inte bara till att
klargöra de frågeställningar som jag i min uppsats vill problematisera, utan tanken
är att jag här skall söka positionera mina egna epistemologiska ställningstaganden
som kommer att ligga till grund för uppsatsen.
2 Rättens karaktär
2.1 Vad är rätten?
Rätt och rättsväsen, är begrepp som kommer att återkomma i denna uppsatsdiskussion,
men vad betyder de och vilket innehåll tillskrivs begreppen? Går man till
uppslagsverk för att bättre nå förståelse av dessa begrepp finner man att rätt är ett
system av juridiska principer som skall sammanfatta rådande uppfattningar om vad
som är felaktigt respektive riktigt beteende i ett visst samhälle, uttryckt i lagar och
förordningar. Rättsväsen definieras som: en sammanfattande beteckning över de
organ som berör lagstiftning. (Norstedts svenska ordbok) Således är rättssamhället
ett samhälle byggt på rätt som består av juridiska principer som skall var vägledande
för hur vi agerar, uttryckt i form av lagar och förordningar. Till hjälp för att konstruera
dessa principer finner vi ett rättsväsende bestående av organ som arbetar med lagstiftning
och rättskipning. Men är denna definition tillräcklig? Om inte, vad återstår att
fylla ut denna definition med? Begrepp får sitt språkliga innehåll och mening genom
föreställningar och vi bör kanske fråga oss vilka föreställningar som finns om rätten,
för att bättre kunna utröna och närma oss en förståelse av dessa begrepp.
Vid epistemologiska och ontologiska studier av föreställningar om rätten kan man
urskilja tre centrala frågeställningar, nämligen, vad är rätten, på vad grundas dess
9