fulltext - Brottsoffermyndigheten

Slutsats: Om en kvinna överhuvudtaget skall kunna ta del av organisationens nyttigheter
måste hon gå med på en könskonstruktion som offer.
I min uppsats har jag valt att exemplifiera denna konstruktionsprocess med den
straffrättsliga hanteringen av våldtäktsmål. Det är följaktligen kvinnan som målsägande
i den straffrättsliga processen rörande våldtäkt, som jag kommer att diskutera. För att
kunna visa på att denna process reproducerar bilden av kvinnan som offer, menar jag
att man måste se till hur förståelsen av våldtäkt ser ut, vad som definieras som våldtäkt
och om det finns faktorer som påverkar förståelsen av våldtäkt.
Organisationen sätter upp ramarna för den klassificering och reducering av individen
som är nödvändig för konstruktionsprocessen. Organisationen tillhandahåller också
vissa standardiserade texter och dokument som gräsrotsbyråkraten kan använda sig
av för att omvandla individen till klient. Vad består dessa standardiserade texter av,
vad ger den dess innehåll och betydelse? Texter och dokument utgör riktlinjer och
fungerar som ramar för konstruktionsprocessen, men det krävs samtidigt att de ges ett
innehåll och en betydelse. Det är här viktigt att se till förståelsen av våldtäkt, då den
kan skapa mening åt de standardiserade texterna och dokumenten. 4
Förståelsen av våldtäkt kan diskuteras utifrån olika perspektiv. Beroende på om man
ser våldtäkt som en våldshandling eller en handling knuten till sexualitet skiljer sig
förståelsen av själva våldtäktshandlingen, vad den består i, hur den kan förklaras.
Vi skall nu övergå till att diskutera olika förhållningsätt, förklaringsmodeller och
definitioner av våldtäkt samt se till hur de olika perspektiven styr förståelsen av
våldtäkt och de innebörder man lägger i begreppet.
4 Med texter och dokument avser jag i detta sammanhang juridiska texter i form av t.ex. förarbeten,
lag, praxis, doktrin, riktlinjer för tolkning av lagtext etc.
27