fulltext - Brottsoffermyndigheten

ning. Barn som lever i situationer där våld och aggressioner när som helst kan ”brisera”,
och gå ut över dem själva eller en annan familjemedlem, befinner sig i ett konstant
spänningstillstånd; de tvingar sig själva till att döva rädslan varvid deras förmåga till
medkännande minskar. Detta kan i sin tur leda till en avvikande social utveckling. 134
Traumatiska händelser kan uppta större delen av barnets tankar. Det finns emellertid
de som hanterar sin ångest genom att förtränga händelserna. 135
3.2.2 Psykiska och utvecklingsmässiga konsekvenser
Seidel menar att i motsats till den aktiva fysiska misshandeln, som ofta är situationsbestämd,
är den aktiva psykiska misshandeln mer kontinuerlig och kan pågå under
hela uppväxten. Psykiska sår är dessutom ofta svårare att läka än fysiska. 136 Ett barn
som blir avvisat av sina närmaste och som lär sig att det inte duger och är oönskat
”förlorar fotfästet och därmed tron på att det någonsin kommer att göra det som är
riktigt”. 137 En vidare följd av detta är att barnet inte uppfattar sig vara värt andras
sympatier vilket förhindrar positiva kontakter; relationerna till andra präglas av
skygghet, misstänksamhet et cetera. 138 Hindberg menar att psykisk försummelse inte
lämnar några synliga tecken, förutom i de allra grövsta fallen, men att de ändå kan
ha en förödande inverkan på barnets utveckling. Den påverkar barnets självkänsla
negativt och ger även effekter på den sociala, emotionella och kognitiva utvecklingen.
Konsekvenserna är med andra ord inte alltid direkt synliga men kan bli påtagliga
när barnet blivit äldre. 139
Det finns viktiga skillnader i de utvecklingsmässiga konsekvenserna av olika former
av bristande omsorg. Bland annat har klara skillnader i beteenden hos barn som blir
fysiskt misshandlade påvisats jämfört med barn som blir försummade. De fysiskt
misshandlade barnen har genomgående ett besvärligt temperament, får raseriutbrott
när de blir stressade och är måttligt fördröjda i sin utveckling. Försummade barn
är däremot ofta passiva, hjälplösa vid stress och starkt fördröjda i sin utveckling.
Det går emellertid inte, enligt Jan Seidel att dra några säkra slutsatser eftersom olika
typer av brist i omsorg kan överlappa varandra och en typ kan ta sig olika uttryck.
Forskning har emellertid påvisat att barn som utsatts för aktiva psykiska övergrepp i
kombination med passiva psykiska övergrepp (känslomässig försummelse) har stora
kognitiva och socioemotionella problem som negativism, extrem egoism, aggressivitet
och kriminella tendenser. 140 Konsekvenserna av känslomässig försummelse kan
vara reducering av barnets intellektuella kapacitet, anknytningsproblem och brist
på socioemotionell kompetens. Detta är, enligt Seidel, ”särskilt oroväckande, inte
minst med tanke på att det antagligen är just denna form av övergrepp som går
obemärkt förbi”. 141
3.2.3 Brottsoffret som vuxen
Det finns vetenskapliga belägg för att misshandel i unga år kan ge upphov till symtom i
vuxen ålder såsom ätstörningar, alkoholberoende och svårigheter att själv knyta an till
sitt barn. 142 Även en större risk för självmord anses finnas bland de som utsatts/utsätts
för barnmisshandel. Den största risken för detta verkar emellertid finnas hos de som
utnyttjats sexuellt eller utsatts för allvarliga psykiska trakasserier. 143
104