fulltext - Brottsoffermyndigheten

av BrB:s ansvarsbestämmelser anses den istället fungera som ett pedagogiskt stöd i
”strävandena att övertyga föräldrar och andra om att inga former av våld /får/ vara
medel i barnens fostran”. 19 Denna tankegång tycks ha fallit väl ut; år 1994 var ”endast”
11 % av den vuxna befolkningen i Sverige helt positivt inställd till aga. 20
3:6 BrB om grov misshandel lyder:
Är brott som i 5 § sägs att anse som grovt, skall för grov misshandel dömas till
fängelse, lägst ett och högst tio år.
Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen var
livsfarlig eller om gärningsmannen tillfogat svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom
eller eljest visat särskild hänsynslöshet eller råhet.
Gärningen anses som livsfarlig om den förövas med ett livsfarligt vapen, exempelvis
skjutvapen och kniv. Att offret avlidit till följd av misshandeln behöver inte betyda
att gärningen anses som livsfarlig; det avgörande är om den för gärningsmannen i
handlingsögonblicket måste ha framstått som livsfarlig. 21
Med svår kroppsskada åsyftas förlust av talförmåga, hörsel, ett svårt lyte eller annat
svårt kroppsfel. Allvarlig sjukdom föreligger inte bara när offret har drabbats av en
sådan sjukdom utan också när denne har insjuknat på ett mindre svårt sätt i en sjukdom
som är av allvarlig art. Särskild hänsynslöshet avser fall då ”misshandeln framstår som
utslag av råhet eller hänsynslöshet som går vida utöver vad som är kännetecknande
för våldshandlingar i allmänhet /.../ till exempel /.../ när flera misshandlar en annan
person /.../ oberoende av vilken skada som uppkommit vid misshandeln”. 22
Våldshandlingar mot den som är fysiskt väsentligt svagare, till exempel ett litet
barn, anses ofta kunna klassificeras som grova även om våldet inte varit livsfarligt
eller skadorna så svåra som rekvisiten uppställer. 23 Barnets försvarslöshet, jämfört
med en vuxen person, är av avgörande betydelse. 24 Detta slogs fast i NJA 1992 s.
85 där ansvarsfrågan om misshandel av ett 11⁄2 år gammalt barn prövades. Även om
misshandeln ”bara” förekommit vid ett tillfälle och skadorna som uppkommit var av
mindre allvarlig art ansågs misshandeln vittna om en sådan hänsynslöshet att den var
att bedöma som grov, eftersom den riktade sig mot ett helt skyddslöst barn. En annan
försvårande omständighet är fall där gärningsmannen utsätter sina närstående för
våld. 25 Även då offret inte har angripits direkt fysiskt kan grov misshandel föreligga.
Detta kan vara fallet exempelvis om ett barn tillfogats kroppsskada eller sjukdom
på grund av att vårdnadshavaren uppsåtligt, det vill säga haft skadeavsikt eller visat
fullständig likgiltighet inför barnets tillstånd, underlåtit att uppsöka läkarvård. 26
Som exempel på särskild hänsynslöshet och råhet kan också nämnas misshandel
som förekommer vid upprepade tillfällen och under brutala former, exempelvis
misshandel i hemmet riktad mot hustru och barn. I propositionen motiveras detta
med att: ”Det försvårande momentet vid denna misshandel ligger främst i själva
integritetskränkningen liksom i det förhållandet att våldet är psykiskt nedbrytande
till sin karaktär”. 27
2.4 Den icke våldsutövande förälderns garantställning
Det föreligger ingen allmän skyldighet att rädda en annan person från att utsättas
för misshandel, men i vissa situationer kan skyldigheten att ingripa vara så stark att
88