fulltext - Brottsoffermyndigheten

2.4.2 Straffansvar för medverkan
23:4 BrB innehåller regler om medverkansansvar. Paragrafen innebär att ansvar enligt
BrB inte bara skall ådömas den som utfört gärningen utan även annan som främjat
den med råd eller dåd. Nils Jareborg menar att ordvalet kan föranleda misstanken att
endast medverkan genom handling skulle vara möjlig vilket han inte anser vara fallet.
Istället kan underlåtelse att ingripa när en brottslig gärning begås, enligt Jareborg,
vara likvärdig med medverkan. Ett exempel på främjande av annans brottsliga gärning
är om man inte ingriper till skydd för något för vars säkerhet man är garant. En
skyddsgarant kan förvisso inte garantera att han/hon lyckas skydda personen som
han/hon står i garantförhållande till, och regler om nöd kan också medföra en rätt att
underlåta att skydda. 30 Generellt borde garantläran emellertid innebära att förälder som
främjat misshandel, såväl genom en direkt handling som genom underlåtelse att ingripa
under pågående misshandel - oavsett svårighetsgrad - kan ådömas medverkansansvar
enligt 23:4.
2.4.3 Ansvar för vållande till kroppsskada
En förälder som underlåter att ingripa när barnet misshandlas av annan kan, i egenskap
av skyddsgarant ådömas ansvar för vållande till kroppsskada. 31 Bestämmelsen som
finns i 3:8 BrB lyder som följer:
Åsamkar någon av oaktsamhet annan person sådan kroppsskada eller sjukdom som
ej är ringa, döms för vållande till kroppsskada eller sjukdom till böter eller fängelse
i högst sex månader.
Är brottet grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Har gärningen begåtts vid förande
av motorfordon skall vid bedömande av om brottet är grovt särskilt beaktas om
gärningsmannen varit påverkad av alkohol eller något annat medel.
Förälder kan alltså på grund av sin underlåtenhet att ingripa när hans/hennes barn
utsätts för våld som inte är ringa ådömas ansvar enligt denna paragraf. Underlåtenhet
kan liksom handling vara täckt av uppsåt; vid tillämpandet av denna bestämmelse
krävs det emellertid inte att gärningsmannen tagit ett beslut att underlåta eller
att gärningsmannen direkt tänkt på att han underlåtit att utföra ”den förväntade
handlingen”. Vad som krävs är istället en viss insikt om de bakomliggande förhållanden
som motiverar behovet av aktivt handlande. 32 Alla föräldrar borde ha insikt i att de är
skyldiga att skydda sina barn och att ingripa när de utsätts för exempelvis våld.
Frågan om vållande till kroppsskada av ett barn på grund av underlåtenhet att ingripa
var nyligen uppe till prövning vid Ängelholms tingsrätt. Den misshandlade pojken,
som var född 1 december 2000 inkom den 6 mars 2001 till sjukhus med allvarliga
fysiska skador såsom benbrott, blödningar under hjärnans hårda hinna, svullnad
i huvudet, blåmärken på kinderna och blödningar i ögonens bindehinnor. Pojkens
mor dömdes för grov misshandel och grovt vållande av kroppsskada. Påföljd skall
bestämmas efter att hon genomgått rättspsykiatrisk undersökning. Fadern åtalades
för vållande till kroppsskada, misstänkt för underlåtenhet att ingripa för att hindra
misshandeln. Han nekade till anklagelserna och menade att han inte hade vetskap
om att hans son misshandlades. Han hade förvisso sett svullnaden i huvudet, ett
90