fulltext - Brottsoffermyndigheten

Intervjuer är ett kvalitativt sätt att inhämta kunskap. En intervju är ett samspel
mellan två eller flera människor och i detta samspel byggs kunskapen upp. Styrkan
med intervjuer som forskningsmetod är att de kan fånga en mängd olika personers
uppfattningar om ett ämne och ge en bild av en mångsidig och kontroversiell
mänsklig värld. Känsligt genomförda intervjuer kan ge kunskaper som kan användas
till att förbättra människors situation. 15
Vi valde att samla in det empiriska materialet genom att genomföra intervjuer. För
att begränsa vårt forskningsområde och hitta relevanta frågeställningar inledde vi
våra empiriska studier med en förstudie. Den bestod i att delta i ett seminarium med
rubriken ”Trafficking av kvinnor och flickor - internationell utblick och erfarenheter
från fält”. Seminariet arrangerades av Kvinnoforum, UNIFEM, Rädda Barnen, Föreningen
för utvecklingsfrågor, RFSU och Forum syd. Seminariet gav oss ökad förståelse
för trafficking som ett komplext samhällsproblem och en inriktning som ledde
oss fram till vårt syfte. Vår ursprungsfråga syftade till att ta reda på vad som är god
kvalitet i socialt arbete för kvinnor som är offer för trafficking. Under seminariet fick
vi veta att ingen kvinna som har utsatts för trafficking hade ännu sökt asyl i Sverige
och vi insåg att detta skulle innebära stora svårigheter för oss i våra försök att få träffa
kvinnorna. Eftersom vår syn på kvalitetsbegreppet bygger på en direkt kontakt med
klienten, i detta sammanhang den för trafficking utsatta kvinnan, tvingades vi att göra
ett annorlunda urval av intervjupersoner och delvis ändra uppsatsens syfte.
2.2.2 Urval
Att genomföra studier om könshandel innebär ofta metodologiska svårigheter.
Anledningen till detta är könshandelns komplexa karaktär. Ett sådant metodologiskt
problem är till exempel att könshandeln och dess aktörer till stora delar är dolda. En
annan svårighet är att könshandeln är tabubelagd och förknippad med skamkänslor
hos de inblandade 16 . Dessa svårigheter är i allra högsta grad också aktuella för studier
om trafficking och har påverkat studierna som har föregått denna uppsats . I och
med det faktum att trafficking innebär flera olika länders inblandning har ytterligare
svårigheter tillkommit i vårt uppsatsarbete.
Medvetna om att ingen kvinna som blivit offer för trafficking ännu hade sökt asyl
i Sverige, började vi söka kontakt med dem via lokala frivilligorganisationer i deras
hemländer. Samtidigt tog vi kontakt med personer som genom sin yrkesutövning i
Sverige har kunskaper om trafficking. Sedan visade det sig att de organisationer som
vi kontaktade inte var villiga att förmedla sådana kontakter, då detta skulle försvåra
deras arbete med ambitionerna att ge kvinnorna skydd och stöd. Detta kan förstås
utifrån den utsatthet som kvinnorna har befunnit sig i och fortfarande lever i.
Genom våra kontakter med rikskriminalpolisstyrelsen och åklagarmyndigheten
uppdagades en ny möjlighet för oss att få träffa en kvinna som är offer för trafficking.
Vi talade med en kvinna som har varit målsägarbiträde åt utländska kvinnor
i rättegångar mot hallickar och bordellägare i Sverige och som fortfarande har kontakt
med en av kvinnorna. Inte heller hon ville förmedla sin kontakt, dels på grund
av skyddsaspekten och dels med tanke på medias jakt på kvinnan. I detta skede
förändrades vårt fokus och de kontakter som vi hade skapat med personer i Sverige,
som i sina olika professioner har kunskaper om trafficking, fick ökad betydelse för
vår studie. Utifrån detta nätverk av kontakter gjorde vi ett kriterieinriktat urval 17 .
Det primära kriteriet för vårt val av intervjupersoner var att de skulle ha träffat kvinnor
som har blivit utsatta för trafficking. I fyra av våra sex intervjuer uppfylldes
160