fulltext - Brottsoffermyndigheten

på länsnivå och en med ansvar för det praktiska arbetet i enskilda ärenden på lokal
nivå. När exempelvis misstanke om sexuella övergrepp mot ett barn uppkommer
sammankallas representanter från de olika myndigheterna på lokal nivå. De diskuterar
och beslutar hur ärendet skall hanteras inom respektive myndighet och vem som
skall göra vad i vilken ordning. Några syften med samarbetet är att snabba på och
samtidigt underlätta utredningen för samtliga inblandade parter och att värna om
rättssäkerheten. 304
Personal från barn- och ungdomspsykiatrin kan spela en viktig roll i en samrådsgrupp
och den skall mot bakgrund av familjesituationen planera vilka terapeutiska åtgärder
som kan vara nödvändiga. Det kan vara fråga om tidiga insatser i form av stöd och
krisbearbetning i upptäckandefasen samt, vid behov, mer långvariga psykoterapeutiska
kontakter. En utredning kan orsaka kris bland samtliga familjemedlemmar och
socialtjänsten har ansvar för att de erbjuds stöd och hjälp. Långsiktig krisbearbetning
kan förekomma i form av exempelvis familjeterapi, individuell samtalsterapi för
ungdomar, barnterapi och gruppterapi. Den misstänkte förövaren och även ”den andra
föräldern” kan vara i behov av krisbearbetning varvid personalen inom barn- och
ungdomspsykiatrin kan remittera honom/henne till vuxenpsykiatrin. 305
3 § polislagen föreskriver att polisen skall bedriva samarbete med bland annat
myndigheterna inom socialtjänsten. När barn har utsatts för brott har polisen en
skyldighet att underrätta socialnämnd enligt den tidigare nämnda 71 § SoL. Detta
skall även gälla barn som lever i misshandelsmiljöer, det vill säga i familjer där
exempelvis modern blir misshandlad, oavsett om barnet bevittnat händelserna eller
inte. Som tidigare framgått underrättar polisen emellertid sällan socialtjänsten när
inte barnet självt blivit fysiskt misshandlat. 306
Socialnämnden har i sin tur inte någon obligatorisk skyldighet att göra en polisanmälan.
Istället görs en prövning om en polisanmälan kan vara lämplig i varje enskilt fall. 307
Det måste emellertid med utgångspunkt från socialtjänstens skyldighet att värna
om barn och ungdom ses som en grundprincip att anmälan sker. 308 JO menar att en
polisutredning ofta är nödvändig för att socialnämnden skall kunna fullgöra sin
uppgift att bereda barnet skydd och vård när det finns misstankar om övergrepp mot
barnet. 309 Lisbeth Eklund anser emellertid att socialnämndens huvudansvar, det vill
säga att hjälpa och skydda barnet, kan utgöra ett motiv till dess beslut om att inte
göra en polisanmälan. Detta om ett rättsligt förfarande mer skulle skada än hjälpa
barnet samt om barnets trygghet redan är säkrad. 310
En läkarundersökning av barnet kan vara av stor betydelse vid en utredning. Intyget
från undersökningen skall inte bara beskriva medicinska skador utan även, om det
är möjligt, barnets reaktion inför undersökningen. 311 Begäran om läkarundersökning
kan läggas fram av polis, åklagare eller socialnämnd. Läkaren som skall undersöka
barnet skall få ta del av utredningsmaterialet som finns i ärendet. Undersökningen bör
göras av erfaren gynekolog och erfaren barnläkare när det gäller sexuella övergrepp
och av en eller två erfarna barnläkare vid misshandel. Undersökningen skall vara
rättsmedicinsk och eftersom läkaren arbetar på myndighets uppdrag föreligger inte den
vanliga patient/läkarrelationen. Undersökningen skall präglas av respekt för barnets
integritet. Om barnet är väl förberett och gott om tid avsättes för undersökningen
kan den genomföras i vaket tillstånd. 312 Den grundläggande regeln är att tvångsmedel
129